De vuxna alkoholvanorna grundläggs redan under grundutbildningen. Den som lärt sig att dricka för att koppla av fortsätter med det när tillvaron känns stressig. Universiteten måste ta sitt ansvar för att ge studenterna bättre sätt att hantera stress och mindre riskfyllt drickande, anser alkoholforskare Kent Johnsson, institutionen för klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet.
Universitet och högskolor är alkoholbejakande system. Alkoholvanorna är omfattande under studietiden och det riskerar att grundlägga kommande problem, menar han.
Studenternas dryckeskultur lever vidare och kan fortsätta bland lärare och forskare som har skolats in i en utpräglad festkultur. Om omgivningen har ett okritiskt förhållningssätt kan regelbundet och frekvent drickande bli ett mönster som lever vidare.
Också doktoranderna lever i det alkoholbejakande systemet och det är en stressande fas i livet. Om redan vanan att ta hjälp av alkohol för att koppla av finns, är risken större att det leder till problem.
– Universitetsledningarna har ett ansvar för att uppmuntra alkoholprevention i samarbete med studenternas organisationer och studenthälsan, säger han.
Kent Johnsson leder ett projekt som syftar till att lära studenterna att grundlägga goda alkoholvanor och kunna hantera stress.
– Det är inte den totala konsumtionen utan hur ofta man dricker sig berusad som är väsentligt i den här åldersgruppen.
Campusboende dricker mer
Definitionen på berusningsdrickande är att dricka minst en flaska vin eller 3 burkar starköl eller 18 cl alkohol vid ett tillfälle. Redan vid dessa mängder sker en toleransutveckling och efter några år måste man öka intaget för att uppleva samma effekt.
Bland medelålders är det vanligtvis inte berusningsdrickandet som leder till negativa konsekvenser, utan det regelbundna drickandet av mindre mängder flera gånger i veckan.
Enligt Kent Johnsson är det inte säkert att studenter generellt dricker mer än andra i samma åldersgrupp. Men campusboende dricker mer än de pendlande studenterna. Och det är belagt att studerande vid de traditionstyngda universiteten i Uppsala och Lund dricker mer än andra studenter. De typiska nationsorterna har ett nöjesliv som innebär högre konsumtion.
De vuxna alkoholvanorna grundläggs i åldern mellan 18 och 25 år. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med fokus på berusningsdrickande. Många slutar dricka så mycket efter studietiden, men åtskilliga bibehåller sin höga konsumtion och det leder till någon form av problem.
– Vi syftar till skadereduktion och har bra metoder att arbeta med, säger Kent Johnsson.
– För att det ska bli välfungerade insatser måste systematiskt arbete med evidensbaserade metoder användas. Det hjälper inte att starta tillfälliga projekt.
Ökad skicklighet
I USA finns redan mycket forskning om studenter och alkohol och utvärderade strategier.
I detta projekt används en kort utbildning om effekter och om förväntningar på alkohol. Utbildningen ger ökad skicklighet i att inte dricka för mycket. Studenterna ska också veta att det finns något att göra åt detta och vilka organisationer de kan söka upp.
Kent Johnsson som ägnat sig åt forskning om alkohol i universitetsmiljöer sedan 1996 har märkt ett ökat engagemang bland studenterna runt om i landet för att arbeta mot supandet. Han menar att de olika aktörerna; alltså ledning för universitet och högskolor, studentorganisationer och studenthälsovård gemensamt måste ta sitt ansvar för studenternas alkoholbruk. Att förändra student-traditionerna är en process som måste pågå i samarbete mellan universitet och studenter.
– Det handlar inte om att plocka bort alkohol helt och hållet utan att erbjuda möjlighet att hantera den. Detta är en period i livet med intensiv konsumtion. Att diskutera total avhållsamhet är orimligt.
Inte så enkelt
Att börja läsa är en positiv och rolig period, men den är också stressig. Stress kan leda till psykisk ohälsa och när man blir stressad ger alkoholen möjlighet att varva ner.
– Men det är inte så enkelt som att stress leder till ökad alkoholkonsumtion, säger Agneta Öjehagen, docent i psykiatri vid medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Hon har ansvar för stresshanteringsdelen av projektet.
– Alkohol förknippas med fest och glädje. Vi har bland annat förväntningar på att alkohol ska göra oss glada och avkopplade. Generellt gäller att ju mer positiva förväntningar man har – desto mer dricker man. Risken för problem ökar för den som inte kan hantera stress på annat sätt. Därför är det viktigt att ha andra strategier för att klara påfrestningar.
Hon tillägger:
– Vi ser att flickorna är mer stressade än pojkarna och har mer riskfylldhet i sitt konsumtionsmönster. De använder oftare alkohol som hjälp för att koppla av.
Forskningsprojektet genomförs vid universiteten i Luleå och Växjö. Alla nya studenter får frågor om dryckesvanor, stress, stresshantering och hur de mår.
Utbildning om alkohol
Luleå universitet har sedan tidigare en uttalad alkoholpolicy och där får alla nya studenter en miniutbildning kring alkohol och stress. I Luleå får dessutom den fjärdedel som ligger högst i alkoholkonsumtion ett erbjudande om en särskild utbildning om alkohol. Den fjärdedel som stressar mest erbjuds en kurs om stress.
Kursen omfattar både vad fenomenet innebär, de biologiska reaktionerna och tekniker för stresshantering. Den syftar till ett förbättrat självomhändertagande.
Tanken är att korta utbildningar om alkohol och stresshantering längre fram ska marknadsföras i grundutbildningen på samtliga universitet och högskolor och ingå som del av den, något som redan förekommer på vissa håll.
ANNIKA GRANSTEDT
