1972 diskuterade beslutsfattare i OECD en möjlig framtid med datoriserade betygsjournaler på skolor och bokningssystem på hotell. Båda typerna av övervakning avfärdades som en oacceptabel inskränkning av individens friheter.
– Sedan dess har bilden av övervakning målats om till något användbart, och till och med eftersträvansvärt, säger Michaela Padden.
I sin avhandling visar hon att vägen till dagens spårning och profilering av människor varken har varit oundviklig eller neutral. I stället är det aktiva val av beslutsfattare som har lett till den typ av digitaliserat samhälle där tjänster är ”gratis” i utbyte mot användarens privata data.
Det har utgått från en neoliberal syn på människan och samhället där marknadspotentialen har stått i centrum medan ansvaret för att minska riskerna till stor del har lagts på individen.
– Men även om jag som individ klickar ”nej” till att spåras av en tjänst kan jag bli kategoriserad för att så många andra har klickat ”ja”.
Övervakning kan ses på en skala från omsorg till kontroll. Det som oroar Michaela Padden är övervakning som sker mer dolt och där privat data aggregeras och säljs med syfte att manipulera individens beteende.
– Denna övervakning ska inte tas för given. Med den auktoritära utvecklingen i världen är det särskilt viktigt att demos – folket – protesterar mot viss användning av dess data.
Michaela Paddens avhandling
Titel: Governing Surveillance – Digitalisation, Data Protection and Democracy
Ämne: Statsvetenskap
Lärosäte: Karlstads universitet
Disputation: 31 oktober 2024
