Som färsk doktorand i utbildningsvetenskap såg Fabian Gunnars att det inte fanns mycket skrivet om elevers fysiska reaktioner under lektionstid. Den luckan ville han fylla. Men idén att sätta aktivitetsarmband på mellanstadieelever möttes till en början av viss skepsis. Metoden var ny och GDPR reste också hinder.
– Det var kanske ett tyngre jobb än önskat att få igenom det. Men jag tog det steg för steg. Jag har också fått stöd från intresserade kollegor, säger han.
Armbanden har registrerat puls, kroppstemperatur och rörelser hos eleverna. Datan har gett information om olika typer av stress, såväl kognitiv och rörelsebetingad som positiv och negativ. En upptäckt var att elevernas stressnivåer steg när de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det gick också att se tecken på när uppmärksamhet övergick i dagdrömmar.
– Jag menar att lärare skulle kunna få hjälp av sådana här analyser, där AI har potential att automatiskt tolka komplexa data. Kan det göras i realtid skulle läraren få mycket information om tillståndet i klassen.
I sin avhandling förenar Fabian Gunnars radikal behaviorism med AI och specialpedagogik. Stödbehoven ökar när allt fler elever med adhd och autism har svårt att fokusera och hantera stress.
– Positiva beteendeinterventioner, som pauser och motivationshöjande lärarbeteenden, tycker jag överlag borde tillämpas mer i grundskolan.
Avhandlingen
Titel: Smartbands, artificial intelligence, and special educational needs: Multifarious behaviorist design for primary education
Ämne: Utbildningsvetenskap
Lärosäte: Mittuniversitetet
Disputation: 30 augusti 2024
