Statens utredning om forskningsfinansieringen (Fofin) pågår för fullt och har nyligen presenterat sitt delbetänkande. Sverige har nu en chans att stärka sitt system för statlig forskningsfinansiering. Än så länge har mycket fokus lagts på finansiärernas organisationsstrukturer och förvånansvärt lite på hur förändringarna i praktiken ska främja forskning. Det är självklart relevant att finansiärerna är effektiva organisationer, men huvudmålet med en reform av forskningsfinansieringen måste i slutändan vara att förbättra möjligheterna att bedriva excellent forskning.
Så hur når vi det målet? Sveriges unga akademi har två förslag till förändringar som bör genomsyra en förändrad finansieringsmodell:
- Bygg upp forskningsfälten underifrån, med satsningar på unga forskningsledare som är fria att själva välja forskningsinriktning.
- Ge längre tidsperspektiv i finansieringen som ges.
I Fofin-utredningens delbetänkande ingår slutsatser från en OECD-rapport som utredningen har beställt: Public research funding in Sweden: Optimising the system in response to multiple demands. Sammanfattningsvis konstateras det i rapporten att svenska finansiärer och lärosäten behöver hjälp och incitament till att ta strategiska beslut, och det argumenteras starkt för att etablera en övergripande nationell vision och strategi med ett tydligt top-down-perspektiv där finansiärerna är centrala. Rapportförfattarna för dock ett snävt resonemang när det gäller nyttiggörande av forskning, och saknar ett genomtänkt perspektiv på nyfikenhetsbaserad forskning som byggs underifrån och dess behov av långsiktighet.
Sveriges unga akademi ser rapportens fokus på ökad styrning och dess snäva definition av nyttiggörande som ett problem. Vi vill lyfta att det är viktigare att ha ett bottom-up-perspektiv eftersom forskare generellt är bra på att tidigt identifiera samhällsrelevanta problem innan specifika satsningar görs.
Fria utlysningar är alltså en förutsättning för att främja excellent forskning, oavsett om det gäller nyfikenhetsbaserad grundforskning eller direkt tillämpbar forskning. En stark styrning kommer att leda till kortsiktighet i forskningen och vi får därmed i längden svårare att lösa framtidens problem. Ett sådant top-down-perspektiv blir därför kontraproduktivt.
Lärosätenas huvudroll är att bidra med högkvalitativ undervisning och fri forskning, något som skapar både förutsättningar för ett modernt kunskapssamhälle och en livskraftig demokrati. I ett långsiktigt perspektiv är det av stor vikt att rätt förutsättningar ges för att bedriva excellent forskning, oavsett om den är av direkt samhällsnytta i dag eller först om något decennium.
Dessutom krävs en stark forskningsanknytning för att bedriva den bästa undervisningen, vilket gör det viktigt att ha bra forskare som täcker hela spektrumet i de ämnen vi undervisar i, från teoretisk grundforskning till tillämpningar.
OECD-rapporten konstaterar att Sverige haft problem med att genomföra effektiva statliga strategiska forskningssatsningar för att stödja samhällsomvandlingen. Det finns däremot några framgångsexempel från privata finansiärer, till exempel av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som har lanserat ett antal lyckade tematiska satsningar. Gemensamt för dessa är att de har fokuserat på långsiktig finansiering och på att bygga upp miljöerna underifrån genom att satsa på yngre forskare. Detta är något som de statliga finansiärerna bör lära av.
Oavsett om utredningen landar i att det bör finnas enbart en eller flera olika myndigheter för forskningsfinansiering så hoppas vi att målet ska vara att skapa ett finansieringssystem som möjliggör långsiktighet, värnar om fria utlysningar och som satsar på att bygga upp forskningsmiljöerna underifrån, genom att attrahera och behålla framstående yngre forskare.
Genom att göra detta kommer vi att stärka Sverige som kunskapsnation.
För Sveriges unga akademi,
Ronnie Berntsson, ordförande
Gabriele Messori, forskningspolitisk talesperson
