Utbildningsminister Mats Perssons (L) beslut att förändra lärosätenas styrelsers mandatperioder och sammansättning har ministern själv beskrivit som ”extraordinärt”.
Beslutet har som bekant utlöst en massiv, rentav extraordinär kritikstorm, men Mats Persson vidhåller sitt beslut.
På onsdagen hade ministern bjudit in landets samtliga rektorer till möte på departementet. Den tredje punkten på dagordningen (efter forskningspropositionen och regleringsbreven) var det säkerhetspolitiska läget och nyordningen för styrelserna.
Hänvisade till Nato
– Statsrådet förklarade att det nu råder ett nytt säkerhetspolitiskt läge, bland annat på grund av det kommande Nato-medlemskapet, berättar Erik Renström, rektor vid Lunds universitet och en av dem som deltog i mötet.
– Vi rektorer höll med om det säkerhetspolitiska läget, men framhöll att säkerhetspolitik inte bäst förs i lärosätenas styrelser. Vi framförde också oro över den akademiska friheten om politiken ska peka ut speciell kompetens i styrelserna.
Ministern försäkrade att akademisk frihet är viktig, men verkar främst se det som frihet att välja forskning.
– Det finns ju många lager av akademisk frihet, för forskare, studenter, lärare, men statsrådet verkar inte se hur det berör också det institutionella och styrelserna, säger Erik Renström.
Mats Persson backar inte från sitt beslut, men rektorerna backar inte heller från sin kritik. Rektorernas slutsats efter mötet är att det finns mer jobb att göra, behov av mer dialog.
– Sektorn talar med en stark och enig röst, det är en extraordinär enighet kring detta, säger Erik Renström.
Enig kritik
Turbulensen och oron har pågått sedan Mats Persson den 27 april offentliggjorde beslutet att styrelseledamöterna ”utses för en kortare period (17 månader) än vanligt (3 år) mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”.
En enig akademi reagerade samfällt med skarp kritik och protester, uttalanden formulerades av SULF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Sveriges förenade studentkårer, SFS. I ett antal rektorsbloggar och i sociala medier uttrycker enskilda akademiker oro, bestörtning och missnöje.
”Svårt att se logiken”
SULF:s förbundsdirektör Lars Geschwind menar att att förändringen är ett uppenbart hot mot akademisk frihet och säger att han dessutom har svårt att begripa hur ministern har tänkt, vilket gör det öppet för olika tolkningar.
– Alla är medvetna om det djupt oroande säkerhetspolitiska läget i omvärlden, men på vilket sätt det är tänkt att kortare styrelseperioder skulle öka den säkerhetspolitiska kompetensen har Mats Persson inte lyckats tydliggöra. Det är svårt att se logiken i förslaget, vilket givetvis ytterligare bidrar till oro i sektorn, säger Lars Geschwind.
SULF kom kort efter regeringsbeslutet med ett uttalande där man menar att regeringens nyordning innebär en förändring av den tillit mellan universitet och regering som styrelsetillsättningarna hittills har vilat på.
”Själva idén bygger på okunskap om hur styrelser arbetar. Samtidigt kommer den nya detaljstyrningen av högskolestyrelserna att slå direkt mot svensk forskning. Det skapas ett system där politiska kommissarier ska tillsättas för att säkerställa om ”rätt” åsikter eller forskare från ”rätt” länder ska finnas i Sverige. Det är mycket alarmerande”, säger Sanna Wolk, förbundsordförande för SULF, i uttalandet.
”Forskningens frihet är grundlagsskyddad i Sverige. Men det är helt klart att vi behöver stärka den akademiska friheten och lärosätenas autonomi nu när regeringen går in och kopplar ett hårdare politiskt grepp om högskolestyrelserna. Regeringsbeslutet är ett stort hot mot universitetens och högskolornas frihet och självbestämmande. Helt oacceptabel utveckling”, påpekar Sanna Wolk.
Hon konstaterar att det svenska systemet redan har tillåtit mer politisk styrning, men att det hittills har funnits ett osynligt kontrakt som bygger på tillit mellan staten och lärosätena.
”Det är en farlig väg som regeringen nu har slagit in på. Nästa steg kan lätt bli att politiker vill tillsätta ytterligare personer som ska bevaka andra perspektiv, med en ökande politisering av högskolan som följd”, säger Sanna Wolk i uttalandet.
Rektorerna i gemensamt upprop
Samtliga universitets och högskolors rektorer formulerade gemensamt sin kritik i ett upprop till departementet där rektorerna ”med kraft vill framföra kritik och tydliggöra vår syn på konsekvenserna av regeringens beslut att korta mandatperioderna för externa ledamöter i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader”.
I brevet från rektorerna påtalas bland annat att ”beslutet inte kan annat än tolkas som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens och den rådande processen att utse dessa. I förlängningen riskerar beslutet att utgöra ett hot mot lärosätenas självständighet och därmed möjligheten att kritiskt söka ny kunskap, följaktligen ett hot mot den akademiska friheten”.
Vidare skrev rektorerna att det är ”synnerligen respektlöst mot de inblandade i nomineringsprocessen”, nomineringspersonerna som investerat tid och möda att utföra sitt arbete (på regeringens uppdrag) men som i sista stund tvingats kontakta föreslagna ledamöter och berätta att uppdraget gäller 17 månader, inte tre år. Vidare påverkar givetvis den kortade perioden sittande styrelser, rektorsuppropet menar att ledamöterna kan uppleva sig sitta på nåder i väntan på att regeringen ska avgöra om de duger eller inte, enligt den kompetens som ministern vill se.
Mats Persson KU-anmäld
Kulturredaktörer, tidigare styrelseordförande och före detta ministrar har anslutit till den växande skaran av kritiker. Enigheten om att beslutet är djupt problematisk är stor och Socialdemokraterna har anmält Mats Persson till KU angående beredningen av beslutet om kortare förordnanden.
I sociala medier skriver tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S): ”Jag har upplevt många stormar i den akademiska världen. Alla utbildningsministrar har varit med om att få rak och tydlig kritik. Det hör till. Men under mina 40 år i högskolans värld har jag aldrig upplevt en sådan upprördhet och så hård kritik som nu”.
Teori från Allan Larsson
Till de som reagerat hör också Allan Larsson, tidigare styrelseordförande för Lunds universitet och även han före detta socialdemokratisk minister, som i ett blogginlägg har ”rekonstruerat” hur det kan ha gått till när Mats Persson beslutade att tillsätta ”säkerhetspolitiska kommissarier” i styrelserna.
Foto: Carina Freden
Allan Larsson hänvisar till sin erfarenhet av och kontakter i regeringskansliet och hävdar att förändringen är en eftergift till SD:s vilja att få in sitt folk i universitetsstyrelserna. Pratet om säkerhetspolitisk kompetens avfärdar Larsson som en skenmanöver eftersom det skulle ha varit alltför pinsamt för en liberal utbildningsminister att medge att man ger efter för SD:s krav.
Ministern avböjer kommentarer
Universitetsläraren har sökt utbildningsminister Mats Persson för att kunna ställa frågor och följdfrågor om beslutet och om kritiken mot det.
”Vi avböjer och hänvisar till tidigare utlåtanden. T ex i DN”, skriver Mats Perssons pressekreterare i ett sms.
