Hösten 2019 gjorde veterinärstudenten Felicia Hogrell praktik på ett slakteri varefter hon i en debattartikel i Expressen kritiserade svenska slakteriers metod att inför slakt bedöva grisar med koldioxid. Två dagar senare kom två representanter för ledningen på utbildningen in i klassen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och höll en diskussion kring negativa konsekvenser av att veterinärstudenter går ut i media och varnade för att det kan skada utbildningen, har Felicia Hogrell tidigare berättat för Universitetsläraren. Senare blev hon även kallad till ett möte med vicedekanen och fick frågor om bland annat varför hon hade valt att skriva i Expressen.
Våren 2020 JO-anmälde Felicia Hogrell SLU, med hjälp av Centrum för rättvisa. Och nu har JO fattat beslut i frågan. I det framgår att JO anser att de tre representanterna för SLU:s ledning tillrättavisat Felicia Hogrell för att hon använt sin yttrandefrihet. Åtgärderna har enligt JO stått i strid med repressalieförbudet och universitetet kritiseras för detta. JO anser också att det är allvarligt att det även funnits en uppenbar risk för att övriga studenter kan ha uppfattat det som att de har en mer begränsad yttrandefrihet än andra medborgare.
På Universitetslärarens förfrågan om intervju med SLU svarar Johanna Penell, vice dekan för SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap per mejl:
”Vi ska läsa beslutet noggrant och se vilka åtgärder vi kan behöva vidta. SLU tar det här ärendet på största allvar. Det är viktigt för oss att alla medarbetare och studenter ska känna sig trygga med att uttrycka sina åsikter såväl inom som utanför universitetet. Vi värnar denna grundlagsskyddade rättighet.”
”Klargör studenters yttrandefrihet”
Felicia Hogrell är nu klar med studierna och arbetar som veterinär. Hon kommenterar JO-beslutet för Universitetsläraren:
– Jag är väldigt glad att vi äntligen fått avslut och att JO riktar kritik mot SLU och klargör att studenter också har en yttrandefrihet precis som alla andra. JO bedömer ju att SLU har brutit mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten och att de försökte avskräcka inte bara mig utan andra studenter från att använda sin yttrandefrihet.
Hur har ärendet påverkat dig?
– Det har snarare fått mig att vilja fortsätta skriva texter och försöka påverka för ett bättre djurskydd, än tvärtom. Jag har insett att det behövs och att det kanske inte är så många som vågar uttala sig i debatten.
Man får intrycket att SLU är väldigt känsligt för vad branschen anser?
– Det är den bedömningen jag gjort också. SLU är beroende av näringen och går lite näringens ärenden. Men de är ett universitet och själva idén med ett universitet är att man ska ha olika åsikter, diskutera, ifrågasätta och lära sig. Så SLU har missat en grundläggande bit där. Och jag hoppas att de ska ta lärdom av det här och ändra sitt sätt att agera i framtiden.
Felicia Hogrell lägger till:
– Alla veterinärer i Sverige utbildas på SLU. Om SLU försöker tysta personer som kritiserar näringen får det ju en påverkan på djurskyddet. Och det jag säger i debattartiklarna grundar sig på forskningsrapporter från SLU som visar att grisarna lider väldigt av den här bedövningsmetoden. Så det är inte mina fakta SLU kritiserar men de anser att man ska hålla lite tyst om dem och inte gå ut i media.
Viktigt klargörande
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, kommenterar JO-beslutet:
– Det som är viktigt med beslutet är att Justitieombudsmannen för första gången klargör yttrandefriheten för högskolestudenter. Repressalieförbudet är väldigt viktigt att skydda för yttrandefriheten.
Justitieombudsmannen är den främsta tillsynsmyndigheten när det gäller yttrandefrihetsfrågor.
– Kritik från JO blir vägledande både för SLU och för alla landets lärosäten framöver. Och det är väldigt tydligt att lärosätena ska vara väldigt försiktiga när de vill diskutera eller på annat sätt agera på grund av att någon har använt sig av sin yttrandefrihet.
Fredrik Bergman menar det här är ett beslut som alla lärosäten i Sverige måste ta till sig.
– Man måste diskutera det bland lärare och i ledningen så man är medveten om var gränserna går för vad man får göra, säger han.
Slår fast att det gäller för studenter
Carolina Öhrn, förbundsjurist vid SULF, kommenterar JO:s beslut.
– Repressalieförbudet har ju varit väldigt tydligt i vad som gäller för anställda, det är självklart att de har lydnadsplikt och beroendeställning i förhållande till arbetsgivaren. Men i det här beslutet slår JO fast att repressalieförbudet gäller för studenter som står i beroendeförhållande till lärosätet eller dess representanter, säger hon.
JO påpekar att representanterna för ledningen som tagit upp frågan om Felicia Hogrells debattartiklar visserligen inte haft till uppgift att examinera studenterna. Men de har varit verksamma inom den fakultet som bedrivit veterinärutbildningen och därmed haft direkt eller indirekt inflytande över utbildningen och att studenterna därvid varit i beroendeförhållande till dem.
– Det är ett intressant beslut och jag tror det får betydelse utöver det enskilda fallet eftersom lärosätena får anledning att fundera över var gränsen går för var det blir en åtgärd som anses i strid med repressalieförbudet, säger Carolina Öhrn.
Beroendeställning
Hon påpekar att JO:s beslut är ett viktigt ställningstagande för alla medborgare angående yttrandefriheten.
– Så snart man står i ett lydnads- eller beroendeförhållande kan repressalieförbudet bli aktuellt. För anställda vid lärosätena inskärper det vikten av att de som företrädare för myndigheten nogsamt betänker de grundlagsfästa rättigheterna när det gäller yttrandefriheten. Det är viktigt vad JO säger i beslutet att det är allvarligt att företrädare för universitetet agerar på det här sättet eftersom man då riskerar att studenter inte vågar uttrycka sina egna åsikter.
Men Carolina Öhrn menar att det finns två sidor av den här frågan.
– Å ena sidan ska det vara fri diskussion vid universiteten och å andra sidan måste universitetslärare och andra anställda ta hänsyn till repressalieförbudet eftersom studenterna är i beroendeställning till lärosätet och dess företrädare.
Men hon betonar att saklig diskussion aldrig är fel, den är tvärtom eftersträvansvärd.
– Här är det lätt att man går fel och tror att JO:s beslut innebär yttrandeförbud för universitetets representanter i förhållande till studenter. Det innebär det inte alls. Det handlar om ett repressalieförbud, inte om att man inte har rätt att diskutera sakfrågor med studenter. JO framhåller också i beslutet att det inte handlar om förbud mot saklig diskussion, utan att det handlar just om förbud mot repressalier, säger Carolina Öhrn.
