Coronasatsningarna innebär bland annat ett nytt forskningsprogram inom virus och pandemier som får 100 miljoner kronor per år.
– Vår forskningspolitik handlar om att stå upp för de breda samhällsutmaningarna, närmare bestämt om fem områden, klimat/miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, demokrati samt kompetensförsörjning, säger Matilda Ernkrans (S), minister för forskning och högre utbildning som tillsammans med näringsminister Ibrahim Baylan (S) presenterade propositionen.
MDH:s 130 miljoner – en omfördelning
Till de forskningspolitiska satsningarna som regeringen särskilt markerat hör att Mälardalens högskola uppgraderas till universitet, vilket är ett socialdemokratiskt vallöfte från 2018.
130 miljoner avsätts för att högskolan ska få möjlighet att utvecklas som universitet, miljonerna är dock inte ”nya” medel utan tas ur den satsning på forskning som redan finns i budgeten, som förstärkning av basanslagen.
Att de 130 miljonerna till Mälardalens högskolas uppgradering kan ses som att regeringen naggar av de fria basanslagen är dock ett resonemang som Matilda Ernkrans inte riktigt går med på.
– Vi har gjort bedömningen att vi tack vare de rejäla förstärkningar vi har gjort också har pengar till ytterligare ett universitet, säger Matilda Ernkrans.
Hon framhåller regeringens totala höjning av basanslagen, 500 miljoner som en ”en särskild förstärkning” under 2021, en permanent förstärkning med 720 miljoner 2021 samt att den permanenta förstärkningen från 2024 ska uppgå till 900 miljoner.
Regeringen har inga planer på ytterligare universitet.
– Jag är väldigt rädd om den mångfald som finns nu, med både universitet och högskolor, säger Matilda Ernkrans som är stolt över att ha kunnat infria partiets vallöfte gällande Mälardalens högskola.
Hon är också mycket stolt över propositionen som helhet.
– Vi har lyckats leverera trots att vi på grund av regeringsförhandlingarna inledde arbetet lite senare än man brukar och trots tider som präglas av pandemin.
Pandemier och antibiotikaresistens
Förutom det förutnämnda forskningsprogrammet inom virus och pandemier, görs en särskild satsning på SciLifeLab för att centret vid framtida pandemier ska kunna ställa om sin verksamhet och tillhandahålla ökad laboratoriekapacitet.
Matilda Ernkrans framhåller att inte bara framtida pandemier utan också antibiotikaresistens är ett hot mot liv och hälsa, därför förstärker regeringen det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens med 75 miljoner årligen, att fördelas via Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet får också i uppdrag att skapa en ”rådgivande funktion” för bättre nyttjande av hälsodata, för forskning och innovation.
Tillskott till forskningsråd
Forte tillförs 110 miljoner i ökade fria forskningsmedel inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd 2021–2024, samt uppdrag att finansiera forskning om folkhälsa, för ökad kunskap om förebyggande åtgärder.
Vidare får Vinnova 486 miljoner för arbetet med samverkansprogrammet Hälsa och Life Science, bland annat för utveckling av ny molekylär diagnostik och behandling och ”explorativ tvärsektoriell medicinsk forskning och innovation i samverkan”.
Forskning kring brottslighet
Att forskningspolitiken återspeglar dagsaktuella frågor märks inte bara i det pandemirelaterade, regeringen presenterar också ett tioårigt nationellt forskningsprogram kring brottslighet, segregation och ”ett säkrare samhälle”.
329 miljoner totalt avsätts för de fyra första åren, pengarna fördelas via Vetenskapsrådet som får i uppdrag att föreslå ”relevanta projekt” och att göra detta i samarbete med andra myndigheter, som Brottsförebyggande rådet, Polisen samt universitet och högskolor.
Satsning på infrastruktur
Till den kommande forskningspolitiken hör också en stor och av många aktörer efterlyst satsning på forskningens infrastruktur.
– Många av inspelen till forskningsproppen har handlat om infrastruktur, säger Matilda Ernkrans.
I linje med det ökas Vetenskapsrådets anslag 2021 med 400 miljoner till forskningsinfrastruktur, därefter med ytterligare 50 miljoner årligen för 2022 och 2023.
Tillkommer gör 340 miljoner till European Spallation Source ERIC, ESS, för 2021. Det är alltså ett stort tillskott (exempelvis jämfört med den totala summan som tillförs forskningsinfrastrukturen), men Matilda Ernkrans betonar att det är en tillfällig satsning.
– Det är just nu när ESS är inne i byggfasen som pengarna behövs.
230 miljoner till klimatforskning
Till de större satsningarna hör klimatforskning, det nationella forskningsprogrammet om klimat ökas från 130 till 230 miljoner årligen.
Regeringen avser också att inrätta ett nationellt resurscentrum vid det statliga forskningsinstitutet Rise för industriell forskning som stöd för genomförandet av projektet Fossilfritt Sverige.
