Studentutbytet minskar dramatiskt i pandemins spår

Påverkan av covid-19 riskerar att bli ännu djupare än befarat för den internationella utbildningssektorn. Signaler om återstart för campusundervisning är synnerligen splittrade, och bara en sak är säker: studentutbytet kommer att minska dramatiskt.

Ska man vara krass så finns det ännu inga fasta planer för nästa läsår, någonstans, bara scenarier. Lärosäten över hela världen försöker lista ut när och hur de ska öppna campus. Planerna sträcker sig från förhoppningar att, i bästa fall, kunna öppna campus som vanligt till höstterminen till att fortsätta onlineundervisningen åtminstone under hela höstterminen för att kanske kunna återgå från distansläget i januari 2021.

I Europa är inte öppnande av universitetscampus något som prioriteras i nedstängda länder. I Storbritannien är det osäkert om campusundervisningen kan börja till hösten.
I Indien fördröjs starten på nästa läsår med upp till tre månader. Det innebär att läsåret blir kortare vilket är tänkt att kompenseras med sexdagarsvecka.

Medan svenska högskolor och universitet har sin finansiering säkrad, och till med utökad, under krisen är situationen en helt annan för lärosäten i länder där högre utbildning i huvudsak finansieras genom terminsavgifter.
Där finns följaktligen ett finansiellt tryck att återuppta campusundervisningen.
Organisationen Universities Australia befarar att uppemot 2 000 jobb kan försvinna och förluster på 14,5 miljarder amerikanska dollar på grund av färre internationella studenter. Australiens utbildningsminister Dan Tehan har deklarerat att han vill att universiteten ska öppna sina campus i juli.

I USA har många högskolor och universitet planer på att öppna campus för sina studenter, annars befarar de ekonomisk katastrof.
”Om lärosätena inte öppnar sina campus i höst är det inte en fråga om huruvida något av dem kommer att tvingas stänga permanent. Det är en fråga om hur många”, skriver Christina Paxson, rektor för Brown University i New York Times.
Men signalerna är mycket splittrade. Mer än 1 000 lärosäten i National Association of Independent Colleges and Universities överväger att starta höstterminen utan studenter på campus.
”Det finns en oro för att det kanske kan bli ett utbrott av epidemin om studenterna kommer tillbaka till campus för tidigt, säger organisationens ordförande Barbara Mistick till CNN.
Och att öppna campus av ekonomiska skäl är inte heller något vars framgång ensidigt beror på lärosätet, eller regeringars beslut, utan beror också på om studenterna vill återvända.

Föga förvånande visar en rad undersökningar att studentutbytet kommer att minska drastiskt nästa läsår. Undersökning efter undersökning visar att internationella studenter tvekar om de ska studera utomlands nästa termin.
Erasmus Student Network har gjort en enkät som visar att cirka en tredjedel av de studenter som planerat delta i studentutbyte har ångrat sig eller är osäkra om sina planer. Enligt en annan enkät kan mer än hälften av de kinesiska studenterna överge sina planer på att studera i Storbritannien.
Dessutom visar en undersökning att andelen studenter som inte längre vill eller kan delta i utlandsstudier blir fler med tiden. På tre veckor i april andelen internationella studenter som ändrat sina planer på att studera utomlands från 31 till 40 procent, enligt studyportals.com. Samma sajt säger att 83 procent av tillfrågade lärosäten förväntar sig färre internationella studenter under höstterminen.

En faktor som ytterligare komplicerar bilden är en skepsis mot onlineundervisning; online räknas inte som ett fullvärdigt alternativ. Enligt en indisk undersökning vill 61 procent av studenterna i enkäten skjuta på sina studier om onlinestudier är alternativet, varav 13 procent ställer in studierna helt om de blir erbjudna onlinestudier. 29 procent kan tänka sig att delta i studier online.
Också studenter som redan studerar är missnöjda med stängda campus och onlinestudier. Återbetalning av avgifter för boende på nu stängda campus kan kosta amerikanska lärosäten åtta miljarder dollar.
Studenter vid en lång rad lärosäten i USA har dessutom stämt sina lärosäten för att också få tillbaka sina terminsavgifter.Och i Storbritannien har mer än 330 000 studenter skrivit på ett upprop att få sina terminsavgifter återbetalda.

The Guardian skriver att i Storbritannien är utbildning, särskilt universiteten, den bransch som drabbas hårdast av alla av coronakrisen. Nedgången i antalet internationella studenter är ett centralt ekonomiskt problem för universitetssektorn i Storbritannien. Lobbyorganisationen Universities UK har varnat för förluster på uppemot sju miljarder pund.

Och vem får i första hand ta den ekonomiska smällen mot högre utbildning?
Jo, det akademiska prekariatet.
Hundratals universitetsanställda med osäkra anställningar har redan mist jobben i Storbritannien till följd av att internationella studenter från Kina och andra länder ställer in sina studier. Mer än hälften av personalen, 54 procent, inom högre utbildning i Storbritannien har osäkra anställningar.
I USA manar ett upprop undertecknat av en rad prominenta akademiker till stöd för universitetslärare och forskare utan tenure track-anställningar. Tusentals akademiker och deras familjer riskerar att mista jobbet, förlora sin ekonomiska trygghet och även sina sjukförsäkringar, skriver de i uppropet.

Å andra sidan är det kanske en liten tröst att det även internationellt finns en tendens att studentantalet ökar i kristider, enligt den amerikanska affärstidningen Forbes.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

 

 


Kategorier: Krönikor, Per-Olof Eliasson, Finansiering, Student, Utbildning, Utland
Per-Olof Eliasson, journalist och nyhetskrönikör på universitetslararen.se.