Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Det finns inte tid till eftertanke – bara att lösa situationen”

Vi har aldrig sett något liknande när det gäller digitalisering, plötsligt händer allt på en gång. Det säger professor Stefan Hrastinski, som är redaktör för boken Digitalisering av högre utbildning, och som vill dela med sig av sina erfarenheter.

7 april, 2020
Per-Olof Eliasson
Digitalisering av högre utbildning

Just nu pågår ett gigantiskt pedagogiskt experiment när i princip samtliga högskolelärare går samtidigt över till att undervisa digitalt på distans.
Situationen är helt ny för de flesta men det finns erfarenheter att luta sig mot.
En av dem som kan dela med sig av kunskaper är Stefan Hrastinski, professor vid enheten för digitalt lärande på KTH som forskar om digitalisering av högre utbildning. Han är redaktör för boken Digitalisering av högre utbildning (Studentlitteratur, 2018).

Boken består av 31 korta kapitel av 48 olika lärare som täcker många olika ämnesområden och som använder digitala verktyg på väldigt olika sätt. Det är allt från ”Seminarier i litteraturhistoria” till ”Digitalt matematikverktyg på distans”. Alla kapitel är upplagda efter mallen Bakgrund, Evidens, Digitalisering, Resultat, Lärdomar, Litteratur.

Stefan Hrastinski
Stefan Hrastinski

– Tanken med boken var att jag ville att lärare som har kommit en bit i digitaliseringen skulle dela med sig av det de har lärt sig. Men tanken var också att erfarenheterna skulle vara grundade och utvärderade. I boken är det lärare som skriver för lärare, och den är tänkt att inspirera, säger Stefan Hrastinski.

Hur är situationen för lärare som plötsligt kastas ut i digital distansundervisning?
– Jag tror det är ganska stor skillnad mot de lärare som varit med och skrivit den här boken. De har hållit på länge, de har testat saker, de har utvärderat och de har förfinat och förbättrat – det är en ganska lång process. Det som sker nu är att lärare går online från en dag till en annan. Då blir det en fråga om hur jag löser situationen just nu, man har inte möjlighet till eftertanke eller reflektion.

Lärare löser den akuta situationen på olika sätt.
– Vissa lärare lägger kanske upp självstuderingsmaterial med övningsuppgifter. Andra lärare jobbar mer med föreläsningar eller seminarier via videokonferens. Vi har sett en enorm ökning av användandet av videokonferens i Sverige, säger Stefan Hrastinski.

Vad kan din bok bidra med i den här akuta situationen?
– Boken kan inspirera, men jag tror man ska vara försiktig, och göra det man som lärare känner sig trygg med. I en sådan här situation ska man inte prova alltför mycket. Det kanske man kan göra sedan när det har blåst över och man vågat pröva den här tekniken och reflekterat över vad man kan göra.

Tre råd till nybörjare
Stefan Hrastinski har tre råd till lärare som börjar med digital distansutbildning:

1. – Främsta rådet är alltså, ta det lugnt, hitta inte på för mycket konstigheter. Håll det enkelt, gör det man är trygg med. Till exempel, i en videokonferens är det en del studenter som har sämre internetuppkoppling, eller som inte fått ljudet att fungera, då ställer det krav på läraren att hantera det.

2. – Råd nummer två är att ha en väldigt tydlig struktur med detaljerade studieanvisningar. Gör det väldigt tydligt för studenterna vad det är som förväntas av dem och hur undervisningen kommer att läggas upp.

3. – Det tredje rådet är att inte glömma att vara tillgänglig, distansstudenterna måste veta hur de har kontakt med dig som lärare. Hur stämmer vi av och hur har studenterna kontakt med de andra studenterna? Man behöver ha med det sociala också, det är viktigt för att undervisningen ska fungera.

Stefan Hrastinski hoppas att många kommer att söka inspiration i boken Digitalisering av högre utbildning.
– Man kan man läsa kapitlen i vilken ordning man vill och många läser nog den mer som en handbok och väljer det man är intresserad av, det kan vara ett visst digitalt verktyg eller hur lärare har gjort i närliggande ämnesområden. Om man exempelvis vill kunna diskutera med text på distans, då kan man hitta tre–fyra exempel ur boken och titta på dem. Man kan även läsa den från början till slut om man vill ha en överblick.

Kan du göra en spaning om vad som händer med högre utbildning när vi kommer ut på andra sidan?
– Nu är det väldigt många som testar digitala verktyg på distans, vi kommer att få både goda erfarenheter och mindre goda. Jag hoppas att man har testat några saker som fungerat väldigt bra och de vill man förhoppningsvis fortsätta med. Jag hoppas också på att nu när man har testat tekniken, kan man gå vidare till pedagogiken och se hur vi kan använda det här i en mer normal situation. Sedan hoppas jag att man har suget att, när man får tid, reflektera och utvärdera vad man gjort, som lärarna har gjort i boken. På så vis utvecklar man som lärare sin kompetens om digitalisering av högre utbildning.

Det här kan leda till mycket, tror Stefan Hrastinski.
– Vi har aldrig sett något liknande när det gäller digitalisering. Vi är många som har arbetat många år för att inspirera lärare att använda digitala verktyg i sin undervisning, och plötsligt händer allt på en gång, säger han.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023