Corona tvingar lärosätena till blixtsnabb digitalisering

Intensiv. Så beskrivs den senaste tiden av flera personer på det tiotal lärosäten som Universitetsläraren har varit i kontakt med. Den 17 mars höll regeringen presskonferens och rekommenderade högskolorna att bedriva all undervisning på distans, med start redan dagen efter. På lärosätena har ledningsgruppernas krismöten avlöst varandra. Högskolepedagogiska enheter och it-avdelningar går på högvarv för att samla ihop och producera tips och instruktioner för onlineundervisning och utbilda lärare i digitala verktyg. Högskolan i Borås har på ett par dagar gått från 20 procent distansundervisning till 100 procent.

– Vi har inte haft ett organiserat samlat stöd kring distansundervisning tidigare, vilket blir problem eftersom lärare inte har några upptrampade stigar när det gäller vem de ska vända sig till. Då blir våra chefer väldigt belastade eftersom lärarna vänder sig till dem, säger Anna Thorén, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning nätbaserat lärande vid Högskolan i Borås.

På KTH har aktiviteten på lärplattformen Canvas ökat med 1 000 procent. Innan dess gick övergången från traditionell till digital undervisning rätt trögt, berättar Katarina Jonsson Berglund, chef för utbildningsstöd.

– I stället för kontrollerad digital kursutveckling går vi nu brutalt över till digital verksamhet. Men det går bra. Antalet personer i e-lärandeteamet, som jobbar med stöd till lärarna, har ökat från 15 till 50 personer den här veckan. Det är fantastiskt att se engagemanget! säger hon.

Systemen finns på plats
Vissa lärare är vana att arbeta online och skalar helt enkelt upp den verksamheten. Andra får kasta sig ut i okända vatten. Tekniken finns redan på plats, det gäller bara att börja använda den, säger Katarina Jonsson Berglund.
– Många känner ”Oj oj, jag måste jobba om hela min kurs”. Men så behöver det inte vara. Spela in din vanliga föreläsning, lägg ut din powerpoint och använd chatten, säger hon.

Lärarna jobbar nu hårt för att spela in och livestreama föreläsningar, hålla seminarier online, anpassa gruppövningar, skriva om salstentor för att de ska funka digitalt och sätta sig in i olika verktyg.
– Lärare hjälper varandra, och studenter och lärare hjälps åt att hitta nya lösningar, det är roligt att se. Men i det långa loppet är det svårt för lärarna, de jobbar många, många timmar mer än vanligt. En stor utmaning är att få alla att orka en längre period, säger Fredrik Broman, ställföreträdande säkerhetschef vid Uppsala universitet.

Många lärosäten använder Zoom, ett videomötesverktyg där du bland annat kan hålla en föreläsning eller ett seminarium, dela skärm och dokument samt dela upp studenterna i virtuella grupprum. I fredags disputerade den första doktoranden vid Stockholms universitet, Petra Petersen, via Zoom.

Examination svåraste nöten
Behoven skiljer sig stort mellan olika institutioner, kurser och ämnesområden. Mest huvudbry väcker laborationer, praktik och examinationer. Flera lärosäten har fattat beslut om att tillåta avsteg från kursplaner för att göra det möjligt att genomföra vissa moment på distans.
– De flesta tycker examinationerna är utmanande, att klara likvärdigheten och rättssäkerheten. Lärarna har många frågor, som hur de kan examinera olika lärandemål digitalt, framför allt när det gäller det vi kallar för färdighetsbedömningar, som idrott, musik och dans på till exempel lärarutbildningar och laborationer på naturvetenskapliga utbildningar, säger Patricia Staaf, föreståndare för Centrum för akademiskt lärarskap vid Malmö universitet.

Anna Thorén på Högskolan i Borås sitter också med i styrelsen för Nätverket för IT i högre utbildning, ITHU. Nätverkets Facebookgrupp ”Digital högre utbildning NU” har samlat över tusen medlemmar på några dagar. Här delas tips, länkar och andra resurser. Hon berättar att en del lärosäten experimenterar med att använda Wiseflow, ett digitalt system för salstentamen, även på distans. Det går också att använda Zoom, då kan du också dela in studenterna i enskilda rum.
– Läraren eller tentavakten kan titta in i rummen och konstatera om studenten sitter ensam och utan otillåtna hjälpmedel. Det är förstås inte samma sak som en salstentamen, men går ändå att åstadkomma något relativt bra. Du kan också lösa det här med identitet, att studenten visar sitt id-kort i webbkameran, säger Anna Thorén.

Vid Högskolan i Borås har rektor fattat beslut om att göra undantag från distansundervisningen för sjuksköterske- och polisutbildningarna. Det gäller vissa undervisningsmoment och examinationer som inte kan göras på distans.
– Det kan vara att studenten till exempel ska visa praktiskt hur du sätter en kateter eller genomför en visitering. Alla sådana beslut tas av rektor, akademiledning och sektionschefer. Alla beslut dokumenteras och diarieförs så att vi efterhand kan gå tillbaka och se hur man har resonerat, säger Anna Thorén.

Ställde om på en timme
Fredrik Blix är universitetslektor i cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. ”Attans!” var hans första tanke när regeringen gick ut med sin distansrekommendation tisdagen den 17 mars. Söndag samma vecka skulle han hålla salstenta i cybersäkerhet för 96 studenter. Fredrik Blix började titta på verktyg för digital examination och fastnade för Microsoft forms i Office 365.

– Det funkade superbra. Det var enkelt att skapa ett webbformulär, lägga in tentan och skicka länken till studenterna som besvarar frågorna i formuläret, säger han.

Däremot gick det varken att kontrollera studenternas identitet eller fysiska omgivning.
– Vissa program låser studentens dator så att det inte går att surfa, men personen kan ju ha två datorer. Det finns också idéer om att använda webbkamera, men du vet inte om det sitter en kumpan mittemot och håller upp svaren. När det gäller identitet hade jag kunnat be dem logga in med bankid, men hade fortfarande inte vetat vem som skrev tentan.

Lösningen blev att göra frågorna svårare och låta studenterna använda litteraturen. Hela processen att digitalisera tentan tog omkring en timme.

Praktik en klurig fråga
Flera lärosäten har fattat beslut om att verksamhetsförlagd utbildning, VFU, fortsätter som vanligt om arbetsgivaren tillåter det. Frågan är vad som händer om arbetsgivaren inte tillåter praktikanter på grund av smittläget eller om skolor stänger.

– Där vet vi inte hur det blir, men vi försöker lösa det. Kanske kan kursen ersättas med en teoretisk kurs just nu, eller finns det andra sätt att få motsvarande kunskap? Här finns mycket klurigheter för alla lärosäten, säger Eva Svedmark, föreståndare för enheten Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet.

Vårterminen kan förlängas
Flera lärosäten har som mål att studenterna ska kunna genomföra sina utbildningar enligt plan. Stockholms universitet har gett institutionerna tillstånd att förlänga vårterminen om det behövs, som längst till den 30 augusti. Patricia Staaf vid Malmö universitet berättar att det finns hypotetiska diskussioner om att förlänga terminen, men ingen vet i dagsläget hur länge distansundervisningen kommer att pågå.
– Det går fort nu. Det beslut vi tar ena dagen är inaktuellt nästa. Det är en utmaning för oss chefer, att hinna med och ge rätt information och stötta personalen på ett bra sätt, säger hon.

Fotnot: Få tips och inspiration i Universitetslärarens metodartiklar om att arbeta digitalt.