För drygt ett år sedan släppte forskaren Joakim Ruist en rapport om migrationens kostnader mitt i valrörelsen. I ett direktsänt Aktuellt fick han frågan om han hade funderat på konsekvenserna av rapporten. Ruist blev stående helt tyst en lång stund.
– Sedan sade han: ”Om det finns en fråga där människor efterfrågar kunskap, och jag levererar kunskap, så tror jag att jag gör något bra. Jag tror att nettoeffekten av att komma med kunskap i frågor som debatteras är en bra sak.” Det här symboliserar akademisk frihet för mig; att vi har ett ansvar att inte färgas av samhällsandan utan prestera kunskap, säger moderatorn Ulf Dalnäs, från Göteborgs universitet och inleder seminariet ”Får man säga vad man vill inom akademin?”.
Hot mot den akademiska friheten
Martin Hellström, rektor för Högskolan Väst, fortsätter med att definiera akademisk frihet som att forskare själva får välja sina metoder och teorier och publicera sina resultat fritt.
Academic Rights Watch har identifierat tio hot mot den akademiska friheten i Sverige. Det handlar om att många inte vet vad akademisk frihet är, politiskt valda rektorer, internrekrytering där folk rekryterar sina bekanta, lobbyister och särintressen, att många politiker saknar universitetsutbildning och New Public Management.
– Jag ser också vissa typer av feminism som ett problem, då tänker jag på de radikala varianterna där man kvoterar in kvinnor på olika anställningar. Det går emot meritokratin där vi ska välja de bästa, ofta är en kvinna den bästa, men det är inte alltid så. Även identitetspolitik är problematiskt, när man försöker kvotera in personer från olika grupper, det har inte kommit så mycket i Sverige, men finns till exempel i USA, säger Eric J Olsson, ordförande för Academic Rights Watch.
”Oerhört allvarligt”
Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ser två stora hot mot den akademiska friheten: dels ett ointresse för friheten från statsmakten, dels frågan om hat och hot i samhället som även drabbar vissa former av vetenskaplig verksamhet.
– Ett exempel är genusvetenskapen som är ifrågasatt, inte bara i Sverige utan också i Europa, där vi har regeringar som anser att de ska tala om för universiteten vilken typ av forskning och utbildning som ska bedrivas. Det är oerhört allvarligt, säger hon.
Martin Hellström påpekar att få kvinnor tidigare hade en chans inom akademin, bland annat på grund av kollegiala strukturer där män höll varandra om ryggen.
– Vi hade inte sett kvinnliga professorer i den uträckning som vi gör i dag, om man inte hade gjort något åt det där, säger han.
”Behöver inte bry oss om kön längre”
Eric J Olsson håller med om att andelen kvinnliga forskare har blivit mycket bättre, och att det är en viktig utveckling. Men han menar att vi har nått en punkt där vi är jämställda och att kvinnor nu dominerar på flera lärosäten.
– Jag tror att vi har nått en punkt när vi inte behöver kvotera eller göra mer på den vägen, utan vi ska hålla på den strikta meritokratin och behöver inte bry oss om det här med kön längre, säger han.
Hoppas på ett himla liv
Ulf Dalnäs inflikar att Struten, utredningen om ett nytt styr- och resurssystem för högskolan, föreslår att lagstadga den akademiska friheten. Det kanske behövs. I dag utser regeringen lärosätenas rektorer. Det har fungerat, säger Ulf Dalnäs, eftersom vi har haft ganska goda regeringar som människor känt tillit till.
– Men vad händer om vi får en regering som den i Ungern eller Polen? undrar han.
Marie Demker svarar att det finns regelverk kring hur utnämningarna ska gå till. Om en statsmakt vill använda den här typen av utnämningar på ett sätt som vi inte är vana vid, säger hon, då måste de också ändra reglerna.
– Jag hoppas att det då blir ett himla liv.
Men hon tycker också att det kan vara problematiskt att det inte pratas mer om det här. Autonomin är central för universitet och högskolor och för dem som arbetar där.
– Det är nödvändigt att vi kan bita den hand som föder oss. Hittills har det inte varit något problem, men jag ser tendenser i Europa och också aktörer i det svenska samhället som tar in de här idéerna och försöker påverka på andra sätt, säger Marie Demker.
Frihet i utbildningen
En student i publiken undrar hur det ser ut med den akademiska friheten i relation till utbildningen. Hur långt sträcker dig den, är den lika hotad och i så fall av vad?
Martin Hellström svarar att den akademiska friheten inte är lika reglerad inom utbildning som inom forskning.
– Vi måste verkligen se till att lyfta frågan och lagstifta även om den. Det är viktigt att vi har samma princip i undervisningen, säger han.
Martin Hellström avslutar seminariet med att skicka några tankar till kollegor ute i världen.
– Vi har Nordens största flyktingförläggning i Vänersborg, där sitter personer som har flytt sina länder för att de inte kunde säga och forska om vad de ville, säger han.
