Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet utlyste under 2017 en anställning som forskarassistent på fyra år och två externa sakkunniga utsågs.
Under hösten 2017 framkom det att ett Worddokument som skickats in innehöll kommentarer och ändringar från de sakkunniga vilket väckte frågor.
Rekryteringsgruppens ordförande, teologiska fakultetens dekan Mattias Martinson, ringde då de sakkunniga varvid båda försäkrade att de stod fast vid rangordningen och att de självständigt kunde argumentera för den.
– Vi fattade inte misstankar om något oegentligt men vi ville försäkra oss om att reglerna efterföljdes. Det var bara en säkerhetsåtgärd eftersom det fanns en anteckning i dokumentet som, om man velat, kunnat tolka som problematisk, säger Mattias Martinson.
Överklagan och intensiv debatt
Anställningsprocessen fortsatte och de sakkunniga förordade en kvinnlig sökande som också tilldelades anställningen.
Beslutet överklagades av en av de sökande, Tobias Hübinette. Han anförde att hans meriter i form av publicerade artiklar vida överstiger meriterna hos de sökande som rangordnats före honom.
Han hävdade också att de sakkunniga var jäviga; att de står professionellt, privat och politiskt nära samtliga tre i tätgruppen och nära även de vetenskapliga ledarna för Cemfor. Detta har Hübinette även framfört upprepade gånger på sin blogg, i sociala medier och i tidningsintervjuer.
Debatten, bland annat på Facebook, har varit intensiv och mestadels till stöd för Hübinette.
Under överklagandeprocessen begärde Tobias Hübinette ut mejlväxling mellan de sakkunniga. Där framkom att de sakkunniga samrått om rangordningen på de sökande på ett sätt som Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, funnit strider mot Uppsala universitets anställningsordning.
ÖNH upphävde därför beslutet att anställa kvinnan som forskarassistent.
De sakkunniga har var för sig i media hävdat att de inte gjort något fel.
Ingen tvekan
Petra Lundh, ordförande i Överklagandenämnden för Högskolan, menar att det inte fanns någon tvekan i nämndens bedömning.
– Ja, vi har ju läst mejlkonversationen som den klagande har åberopat och där tycker vi att det är helt klart att de sakkunniga inte har gjort en bedömning var för sig och helt självständigt. Konversationen visar att de har samrått. Redan på den grunden kan man undanröja anställningsbeslutet, säger hon.
Rekryteringsgruppen vid fakulteten är frågande till varför ÖNH enbart tagit ställning till mejlkonversationen.
– Överklagandenämndens beslut är svårt att förstå eftersom den inte tagit ställning till själva överklagandet som rör om det föreligger jäv eller inte, säger Mattias Martinson.
Frågan går till ÖNH:s ordförande Petra Lundh:
Varför tar ni inte ställning till jävsanklagelserna?
– Jag kan förstå att man undrar det, men det är inget konstigt att vi inte prövat frågan om jäv. Om det kommer flera grunder för ett yrkande kan domstolen välja att pröva en fråga först. Det är så man alltid gör i en domstol. Och i det här fallet gjorde de sakkunniga inte självständiga bedömningar. Då behöver vi över huvud taget inte gå in på frågan om jäv eftersom ärendet ska tillbaka för ny beredning i vilket fall som helst. Det är tillräckligt med ett skäl, vi behöver inget ytterligare, säger Petra Lundh.
Tillbakavisar jäv
Uppsala universitet, och även kvinnan som fick anställningen, har i inlagor till överklagandenämnden tillbakavisat att det skulle finnas några jävsförhållanden.
Efter att ÖNH fattat sitt beslut har kvinnan även på sin hemsida med emfas avfärdat att det skulle finnas de nära och intima band mellan henne och de sakkunniga och de vetenskapliga ledarna vid Cemfor som Hübinette hävdar. Hon anklagar också honom för att bedriva en misogyn misskrediteringskampanj.
Frågan går tillbaka till rekryteringsgruppens ordförande:
Med facit i hand, borde ni agerat annorlunda och till exempel avbrutit rekryteringen när anteckningarna i Worddokumentet upptäcktes?
– Inte med den informationen vi hade då. Vid den tidpunkten var inte den omtalade mejlkonversationen känd. Min bestämda uppfattning är att vi gjorde rätt, säger Mattias Martinson.
Vad händer i ärendet härnäst?
– Vi vet att lagen säger att vi inte kan överklaga ÖNH:s beslut utan vi är ålagda att följa det och påbörja en ny process, säger Mattias Martinson.
I mitten på maj hade fakultetens rekryteringsgrupp ett möte där man beslöt att bereda frågan inför gruppens nästa möte 20 juni. Exakt hur den kommande processen ska se ut är inte klart, men att utlysa anställningen igen är inte aktuellt.
– Vi kommer att följa överklagandenämndens beslut på lämpligt sätt, sannolikt med prövning av de som sökte förra gången med nytt sakkunnigförfarande.
Men en sak är klar.
– Rekryteringsgruppen konstaterar att kvinnan som fick anställningen är fortsatt anställd med fullt arbetsrättsligt skydd. ÖNH:s beslut rubbar ju inte arbetsrätten utan bara det förvaltningsrättsliga beslutet, säger Mattias Martinson.
