Under Bokmässans yttrandefrihetstema spelar möjligheter till skydd för hotade forskare, författare och andra intellektuella stor roll.
I Yttrandefrihetsmontern delar Scholars at Risk Sverige plats med Svenska Pen, fristadsnätverket Icorn och Göteborg universitets projekt Global Free Speech.
De organisationerna är också Bokmässans huvudpartner i yttrandefrihetstemat.
– Vi lär oss mycket på att jobba tillsammans och här samlas vi på samma plats, säger Karolina Catoni, samordnare för Scholars at Risk Sverige och internationell handläggare vid Göteborgs universitet.
Scholars at Risk, SAR, är ett internationellt nätverk som funnits sedan år 2000, och som i dag består av närmare 400 lärosäten i 40 länder. Nätverket verkar på en rad olika sätt, det både hjälper enskilda forskare och lärare och bildar opinion mot hoten mot akademisk frihet.
Kan bara hjälpa ett fåtal
I ett monterprogram under torsdagen på Bokmässan berättade Karolina Catoni och Lauren Crain från Scholars at Risks kansli i New York om SAR som organisation och vad svenska lärosäten kan göra.
– Vi i SAR Sverige ser gärna att fler lärosäten engagerar sig i de här frågorna. Det ger oss en bredare bas för att lyfta frågor kopplade till yttrandefrihet och akademisk frihet. Det ger också de SAR-forskare som vi tar emot i Sverige ett större nätverk, säger Karolina Catoni.
Många svenska lärosäten ser också sitt engagemang i SAR som ett sätt att bemöta flyktingfrågan.
– Vi kan bara hjälpa ett fåtal personer men dessa personer kan ha stor inverkan på forskning och utbildning vid svenska lärosäten både genom det konkreta arbetet för forskning och för utbildning, men också genom att öka förståelsen för hur världen ser ut utanför Sverige. Engagemanget är också en del i akademins globala ansvar. Universiteten ska självklart gå i spetsen i kampen för yttrandefrihet, säger Karolina Catoni.
13 lärosäten i svenskt nätverk
13 svenska högskolor och universitet bildade i mars i år nätverket Scholars at Risk Sverige som samordnas från Göteborgs universitet. Hittills har Sverige tagit emot fem hotade forskare, fyra vid Göteborgs universitet och en vid Högskolan i Borås. Placeringen vid ett lärosäte ska inte i första hand vara en fristad utan en arbetsplats. Svenska lärosäten som tar emot hotade forskare ska se till att forskaren tar plats i en forskargrupp som kompletteras med ny kompetens eller fördjupar redan befintlig kompetens. Placeringen ska vara till ömsesidig nytta.
– Alla svenska lärosäten har inte kapacitet att ta emot en hotad forskare under ett år, men vi kan ordna seminarier och bilda opinion för akademisk frihet, säger Elisabet Idermark, kontaktperson för SAR vid Stockholms universitet.
Fyra skäl till hot
Universitet och högskolor i Sverige och i andra länder får hela tiden frågor från enskilda forskare och lärare som behöver hjälp. Lärosätena förmedlar då kontakten med SAR:s kansli i New York som har överblick och kan bedöma behovet av skydd och hur man bäst kan ge hjälp.
Karolina Catoni säger att det generellt finns fyra skäl till att akademiker blir hotade och behöver skydd.
- De forskar om ämnen som är kontroversiella i deras land, som forskning kring genus.
- De bedriver forskning som är kritisk mot regimen, som att kritisera landets insatser på klimatområdet.
- Situationen kan vara hotande beroende på att det pågår en konflikt i området, Syrien är det tydligaste exemplet i dag.
- En akademiker kan också hotas för att hen är politiskt eller civilrättsligt aktiv.
Ökat tryck från Turkiet
Hotet mot akademiker ökar generellt, berättar Lauren Crain från SAR:s kansli vid New York University.
– Trycket ökar med fler ansökningar att få skydd. Från Syrien och Irak och på senare tid en kraftig ökning av akademiker från Turkiet, både forskare och lärare, säger hon.
Vid Scholars at Risks kansli i New York arbetar fyra personer med att göra riskbedömningar och placeringar. Tidigare brukade kansliet kunnat hjälpa ungefär 300 fall om året, men i fjol hade siffran stigit till 500.
Många av fallen handlar inte om direkta placeringar, utan är fall där det räcker att SAR ger råd och stöttar forskarna i hur de själva tar nästa steg för att förändra sin situation genom att till exempel hitta ett arbete i ett annat land.
De direkta placeringarna av skyddsbehövande forskare vid ett universitet har ökat från tidigare cirka 80 per år till 100 förra året, en 25-procentig ökning.
Lagar begränsar akademisk frihet
I ett monterprogram under fredagen på Bokmässan berättar Lauren Crain om SAR:s rapport Free To Think från 2015, det är en undersökning av angrepp mot universitet och mot akademiker.
SAR arbetar med en uppföljning som koncentrerar sig på hur lagar stiftade för att skydda nationella intressen kan begränsa akademisk frihet.
Enligt Lauren Crain har SAR till exempel undersökt hur olika typer av restriktiva lagar riktade mot bland annat terrorister ibland tillämpas felaktigt för att också tysta legitima oliktänkande som akademiker.
En rad länder studeras, bland dem Etiopen, Turkiet, Pakistan och Thailand.
– Samtidigt som hoten ökar mot akademiker, ökar också engagemanget, fler och fler lärosäten ansluter sig till Scholars att Risk, säger Lauren Crain.
