– Vi tycker att detta är ett konkret och bra sätt att bidra till den akademiska friheten och ser det som en naturlig del av vårt uppdrag. Vi ser de här personerna som enorma resurser för både oss och våra studenter, säger Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet, GU.
Hon är samordnare för det än så länge informella svenska nätverket inom Scholars at Risk, SAR. Till våren ska nätverket i Sverige formaliseras. Norge har sedan flera år ett stort och väletablerat nätverk av lärosäten som är engagerade i SAR. Erfarenhetsutbyte med Norge blir därför en viktig del i att bygga upp det svenska nätverket. I Sverige är åtta lärosäten formella medlemmar i SAR.
– Vi vill att så många lärosäten som möjligt blir medlemmar för att tillsammans arbeta med dessa frågor. Det finns möjlighet att driva olika sorters gemensamma projekt kring akademisk frihet inom SAR, säger Karolina Catoni.
Sedan i september verkar en hotad forskare från södra Asien och en från Mellanöstern vid GU. Även Malmö högskola och Lunds universitet är i processen att bjuda in forskare genom SAR.
Ömsesidigt intresse grund för inbjudan
Karolina Catoni berättar att ledningens engagemang, i GU:s fall prorektorns, har varit avgörande för att kunna ta emot forskarna. Först och främst behövde nämligen pengar avsättas.
När GU hade identifierat vilka institutioner som hade möjlighet och intresse att ta emot en gästforskare föreslog SAR kandidater från sin resurspool av hotade forskare. Där finns för tillfället 15 från Syrien som söker en placering, men ytterligare 51 syriska forskares ansökningar är under bedömning av SAR.
– SAR trycker mycket på att det ska finnas en forskningsmässig koppling i universitetets inbjudan så att det finns ett ömsesidigt intresse och forskaren känner att han eller hon bidrar, säger Karolina Catoni.
GU har haft hjälp av Göteborgs stads långa erfarenhet av att ta emot fristadsförfattare. Rent praktiskt räcker den ordinarie infrastrukturen för att emot gästforskare nämligen en bra bit, men inte alltid hela vägen. Befinner sig forskaren i Syrien måste hen ta sig ut ur det krigsdrabbade landet och ända till den svenska beskickningen i Istanbul för att få resehandlingar. Har hen medföljande familj behöver även den sysselsättning i Sverige.
Starkt nätverk ska ge långsiktighet
GU erbjuder de hotade forskarna uppdrag på ett år.
– Det här är en tillfällig lösning. Men genom att starta ett starkt nätverk med många deltagande lärosäten hoppas vi via SAR kunna möjliggöra förflyttningar från ett lärosäte till ett annat. Sedan är forskarna välkomna att söka tjänster på vanligt sätt också, men där kan vi inte lova något, säger Karolina Catoni.
Har ditt lärosäte genom något annat initiativ gett skydd till en hotad kollega? Hör av dig till universitetslararen@sulf.se och berätta!
