SOM VANLIGT ligger utbildningar som juridik, medicin och ekonomi i topp i förstahandsvalet för utbildningar till hösten. Detta enligt en sammanställning från VHS.
Juristprogrammet vid Stockholms universitet har flest första handssökande. På andra plats kommer läkarprogrammet vid Karolinska Institutet följt av ekonomie kandidatprogram vid Handelshögskolan i Stockholm. På fjärde plats kommer juristprogrammet vid Lunds universitet.
De flesta av de utbildningar som söks i första hand finns på de stora universiteten, eller profilerade lärosäten som Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm.
Lärosäten på främst traditionella studieorter som Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg dominerar även när det gäller vilka lärosäten som totalt fick flest sökande till höstens 17 187 kurser och 3 335 program. Hälften av förstahandsvalen går till sex universitet, i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Umeå och Linnéuniversitetet.
Om man tittar per lärosäte så har Göteborgs universitet totalt flest sökande varje år från 2008 till 2011, både i antalet förstahandsval och totalt, men i antalet förstahandsökande har Stockholms universitet gått om Göteborg 2012 med en marginal på 160 sökande.
Förstahandssökande ger en indikation på hur attraktiv en utbildning är.
– Men kurser man sökt i fjärde eller femte hand kan vara väl så viktiga för lärosätena om det är den kursen som man kommer in på och det är den kursen som man tar, säger Tuula Kuosmanen, chef för VHS enhet för Antagningsproduktion.
Många lärosäten har fått sänkt takbelopp och tvingats minska sitt utbud av utbildningar.
– Det var något fler utbildningar förra året, men det behöver inte påverka söktrycket för det är ju fler som söker i år. Ett exempel är Högskolan Dalarna som ju har dragit ned på utbildningarna för att de fått sänkt takbelopp men där antalet sökande inte verkar ha påverkats i någon högre utsträckning, säger Tuula Kuosmanen.
Även om lärosätena totalt har fler sökande än någonsin har inte alla utbildningar vid alla lärosäten ökat. Men tillräckligt många har gjort det för att åtskilliga lärosäten funnit anledning att skicka ut triumferande pressmeddelanden.
"Fler sökande än förra året – trots färre program", meddelar Högskolan Dalarna.
Rekordhögt söktryck till Mittuniversitetet", "KTH:s söksiffror nära 90-talets rekordår", "Rekord i antalet sökande till BTH +12 procent" och " Linneuniversitet fortsätter öka i popularitet" .
Luleå tekniska universitet meddelar att lärosätet har största ökningen av förstahandssökande bland universiteten i Sverige, en ökning med 15 procent. Så har LTU också bedrivit en massiv reklamkampanj i hela landet. Själv framhåller lärosätet att det varit synligt vid olika event och att en ny bättre webbplats har lockat många besökare.
Bland de sökande dominerar ungdomskullarna, drygt hälften är 24 år eller yngre. Enligt statistik från Högskoleverket har de senaste åren antalet 19-åringar som sökt och kommit in på högskolan ökat starkt på grund av ändrade antagningsregler.
Andelen kvinnor är stor, cirka 62 procent av de sökande, en siffra som varit ganska konstant de senaste fem åren. De enskilda utbildningar som dominerar på tio i topplistan är alltså traditionellt attraktiva statusutbildningar men om man tittar på enskilda lärosäten kan man få en delvis annan bild.
Exempelvis vid Malmö högskola är de program som har flest antal sökande socionomprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, tandläkarutbildningen, kriminologiprogrammet och förskollärarutbildningen.
Ett annat exempel är Fastighetsmäklarutbildningen vid Högskolan i Borås som 676 personer har valt i första hand.
MEN SAMMANTAGET i hela landet är det de olika lärarprogrammen och utbildningarna till civilingenjör som lockar flest sökande.
Men när det gäller lärarprogrammen har söktrycket minskat kraftigt sett över längre tid. Från att i början på 1980-talet ha haft många sökande och höga antagningspoäng har det på 00-talet gapat platser tomma på många program. Enligt siffror som Lärarnas Riksförbund tagit fram har de senaste 30 åren antalet förstahandssökande till lärarutbildningen minskat med nästan 60 procent.
1982 var det mer än dubbelt så många som ville bli lärare som idag. Men utbildningsplatserna var betydligt färre så knappt 20 procent kom in. I fjol var det däremot i genomsnitt en förstahandssökande per utbildningsplats i landet, det gäller både ämneslärare och grundskollärare.
Och i år ser man fortfarande lärarprogram utan en enda förstahandssökande och sett till urvalsstatistiken är det nästan ingen konkurrens om platserna på många av programmen.
Men lärarutbildningarna verkar i år ha blivit något mer populära, men inte överallt. Exempelvis är man vid Högskolan Dalarna oroad över att ansökningarna till lärarutbildningen minskat.
Men huvudbilden är positiv. Här är några nedslag i pressmeddelanden från olika lärosäten: Vid Högskolan i Halmstad har "lärarprogrammen ökat antalet förstahandssökande med tolv procent". Karlstad universitet "slår rekord i söktryck för lärarutbildningen", "antalet förstahandssökande har ökat med 20 procent jämfört med 2011". Och Umeå universitet meddelar att "antalet förstahandssökande till lärarutbildningen har fördubblats sedan förra hösten, främst är det de långa programmen som lockar".
– Skolverket har fått medel från regeringen för en kampanj för att locka fler sökande till läraryrket. Den kan ha gett viss effekt. Bara det att man skriver mycket om att det kan bli brist på lärare kan göra att fler får upp ögonen för att man kan få jobb med den här utbildningen, säger Tuula Kuosmanen.
Förskollärare är också en stor utbildning med många sökande.
– Att förskollärare är ett bristyrke kan påverka. Vid Linnéuniversitetet har exempelvis förskollärarprogrammen flest förstahandssökande av alla program om räknar ihop de olika inriktningarna. Det är en utbildning som lärosätet ger på flera olika ställen och i flera varianter, både på distans och helfart och på olika orter. Och Malmö har 489 sökande till sitt förskollärarprogram.
SOM ORSAKER TILL att antalet sökande till högre utbildning ökat konstant de senaste fem åren brukar anföras att ungdomsarbetslösheten är hög och att det finns en oro för det osäkra ekonomiska läget.
Men kanske är det en mera långsiktig attitydförändring som slår igenom; att ungdomar i allt högre utsträckning har uppfattningen att det krävs en lång utbildning för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden.
– Jag tror att man kan se mastersprogrammen i det ljuset. Studentexamen räckte väldigt långt för 40–50 år sedan och för 20–30 år sedan var en kandidatexamen det som krävdes för de flesta. Idag är man uppe i mastersnivån. För att utmärka sig och synas mer bygger man på med ett eller två år till även om arbetsmarknaden inte formellt kräver det.
Vissa studenter fortsätter direkt efter grundutbildningen med en påbyggnad medan andra kommer tillbaka efter fem eller tio år och bygger på med ett magister- eller mastersprogram.
– Just uppdelningen att vi har en grundnivå och en avancerad nivå är mycket tydligare nu än för tio år sedan. Kanske kommer det att påverka människor att återvända till lärosätena och studera på en högre nivå så att det verkligen blir ett livs långt lärande, säger Tuula Kuosmanen.
