DET SÄGER industrimannen och styrelseordföranden vid Göteborgs universitet Carl Bennet om att hans eget bolag nu är med och tar fram stipendier riktade till utländska studenter, som numera måste betala studieavgift för högre utbildning i Sverige.
I november förra året skrev han tillsammans med Investors VD Börje Ekholm, som också är styrelseordförande i KTH, i en debattartikel i Dagens Nyheter om effekterna av studieavgifter. Reformen har inneburit att antalet utom europeiska studenter i Sverige har minskat med mer än 90 procent, från 16 600 till 1 200.
– Att reformen skulle innebära en minskning förstod alla, personligen är jag dock överraskad över att tappet blev så pass stort.
– Men jag tror inte att regeringen uppfattar effekterna av reformen som att man gjorde en felaktig kalkyl, jag tror att man ville ha det så här.
I artikeln varnade Bennet och Ekholm för att reformen kommer att visa sig vara ett allvarligt misstag, på sikt ett hot mot "den kreativa mångfalden" men också något som försämrar Sveriges framtida konkurrenskraft.
– För mig är det otroligt viktigt att det finns avgiftsfri kvalificerad utbildning för alla och vi vet att de utländska studenterna som kommer hit innebär ett lyft inte bara för universitet och högskolor, utan för hela samhället.
HAN BERÄTTAR ATT hans bolag, Carl Bennet AB, under förra året började föra diskussioner med Stenastiftelsen och Västra Götalandsregionen med sikte på att skapa stipendier för utländska studenter som vill studera vid Göteborgs universitet.
– Man ser flera av den sortens aktiviteter på regional nivå, i form av kombinationer av privata och offentliga samarbeten.
I artikeln skrev ni om att det då hade varit tyst i frågan från näringslivets sida?
– Vi fick positiva reaktioner på vår debattartikel, företrädare för både näringsliv och politik hörde av sig.
– Det kommer att sjunka in hos företagarna, insikten att Sverige inte får förlora flera studenter, flera saker är nu också på gång hos andra företag och stiftelser.
Och han understryker att det måste gå snabbt.
– Man kan inte vänta så att tappet blir ännu mer märkbart, det måste finnas stipendier att söka från och med hösten 2012.
SAMTIDIGT KÄNNER Carl Bennet ambivalens gällande de satsningar han själv tar initiativ till.
Han anser att den svenska traditionen av avgiftsfri utbildning, också för tredjelandsstudenter har varit en viktig tradition, för hela samhället och som därför givetvis också har gynnat det svenska näringslivet.
I debattartikeln efterlyste Bennet och Ekholm också en utökning av de statliga stipendieprogram som infördes samtidigt med avgifterna och kallade den förstärkning med 20 miljoner som aviserades i budgetpropositionen "helt otillräcklig".
Men om näringslivet och nya privataoffentliga initiativ i framtiden kommer att innebära ett stort utbud av stipendier kan alltså regeringen och Utbildningsdepartementet luta sig tillbaka och avstå från ytterligare statliga satsningar?
– De borde inte göra det, de borde inse behovet av statliga satsningar, eftersom baksidan med den här reformen innebär brist på kompetent och kvalificerad arbetskraft och därmed minskad konkurrenskraft för Sverige. Och det är alltså med blandade känslor han nu hoppas på att flera företag och representanter för näringslivet ska vilja engagera sig och arbeta för en "återkomst" av ickeeuropeiska studenter.
TOBIAS KRANTz, tidigare högskoleoch forskningsminister och numera chef för utbildning, forskning och innovation hos Svenskt Näringsliv tror att det finns "ett starkt engagemang inom näringslivet" för att få hit flera utländska studenter.
– I min gamla kapacitet verkade jag för att näringsliv och akademi skulle arbeta tillsammans i den här frågan, inte minst när det gäller praktikplatser. Och om Tobias Krantz och Carl Bennet kan framstå som eniga när det gäller förhoppningar på nya lokala och regionala samarbeten mellan akademi och näringsliv har de, föga oväntat, vitt skilda uppfattningar om reformen.
Det var under Krantz tid som minister som regeringen tog beslutet om införande av studieavgifterna och han beskriver också idag reformen som entydigt positiv och helt nödvändig.
– Införandet av avgifter för tredje landsstudenter kommer att få positiva effekter på utbildningens kvalitet och innebära att man frigör resurser ur statsbudgeten.
– Det finns ingen återvändo till vad som gällde före reformen. Riksrevisionen hade då visat att det inte var väl använda pengar att gratis upplåta svensk högskoleutbildning.
– Vi måste helt enkelt inse att resurserna ska användas på bästa sätt och därför konkurrera med kvalitet istället för med gratis utbildning.
– Statliga stipendier är i så fall ett bättre sätt att använda skattepengarna, det innebär någon form av prövning av vilka som kommer hit.
TOBIAS KRANTZ ANSER vidare att debatten om konsekvenserna av avgiftsreformen hittills har präglats för mycket av "defaitism och nedslagenhet".
– Jag hoppas att sådana attityder ersätts av mer idérikedom och kreativitet för att locka studenter till Sverige.
– Reformen ger en ökad drivkraft att höja kvaliteten i utbildningen. Som det är nu är standarden hygglig men vi har inte tillräckligt många vassa miljöer, reformen innebär att lärosätena tvingas visa att de är förtjänta av utländska studenter.
MARIELOUISE SAMUELSSON
