Vid flera tillfällen de senaste åren har universitetens och högskolornas skenande kostnadsökningar för tidskriftsprenumerationer skapat rubriker i media. I nummer 7 av Universitetsläraren nämndes att lärosätena för dyra pengar från kommersiella förlag till och med tvingas köpa tillbaka rätten till vetenskapliga artiklar som de egna lärarna har publicerat. De förhoppningar som finns om att den digitala tekniken ska underlätta det vetenskapliga informationsutbytet har visat sig vara nog så svåra att förverkliga.
En omfattande genomlysning av en rad aktuella aspekter på det som ibland kallas ”informationsförsörjning” ges i utredningsbetänkandet KB – ett nav i kunskapssamhället, som presenterades i förra numret av denna tidning.
Betänkandets titel anger att arbetet kretsar kring KB, Kungliga Biblioteket. Men förslagen har mycket större räckvidd än detta bokens tempel i Humlegården i Stockholm. Problemen som behandlas är generella. De handlar om förutsättningarna för all högre utbildning och forskning, liksom om att demokratiska skäl talar för att kunskapen måste hållas lättillgänglig.
SULF har ofta framhållit att forskningens infrastruktur har försummats i samband med reformerna av utbildning och forskning. Och till infrastrukturen hör naturligtvis biblioteken. Att kunna söka och snabbt få tillgång till publicerat material är en förutsättning för forskningens kvalitet och aktualitet. I detta instämmer de flesta. Men i konkurrens med forskningen och undervisningen har bibliotekens resursbehov ofta haft svårt att hävda sig.
Utredningen pekar med all rätt på att det är nödvändigt med en bättre koordinering inom landet. Det ligger stora ekonomiska och kvalitetsmässiga vinster i att samordnat genomföra det kostsamma utvecklingsarbetet av de digitala informationssystemen. Dessutom är det ofta ur brukarsynpunkt fördelar med en viss enhetlighet.
Såvitt vi kan bedöma är det rimligt att tilldela KB ett nationellt samordningsansvar. Utredningens förslag om Sveriges nätbibliotek är förtjänt av en seriös bedömning. Också i biblioteksvärlden har man kunnat finna exempel på revirtänkande. Med tanke på att samverkansmöjligheterna redan har diskuterats i skriften Vägar till kunskap – behov av en gemensam strategisk nyorientering för högskolorna och deras bibliotek verkar marken vara beredd för att konstruktiva lösningar ska kunna nå framgång. I princip är det att föredra att berörda parter självmant bestämmer sig för att gemensamt gå till verket. Vanligtvis blir de lösningar som då väljs mera ändamålsenliga och hållbara än ovanifrån anbefallda.
Även utredningens förslag att göra en del av det så kallade kulturarvet tillgängligt i digital form är värt framgång och finansiellt stöd. Universitetsbiblioteken har redan gjort insatser på detta område som har blivit mycket uppskattade av både forskare och allmänhet.
SULF välkomnar att utredningen också lyfter fram de upphovsrättsliga frågorna. Det händer alltför ofta att universitetslärare till kommersiella företag skriver bort hela sin upphovsrätt utan att tänka på att han/hon skulle vilja lägga ut artikeln till exempel på en hemsida som inte bedrivs i vinstsyfte. Ett stort antal vetenskapliga tidskrifter har insett att de måste godta sådana överenskommelser som respekterar författarnas rätt att använda sina artiklar i undervisning och forskning, annars löper de risken att förlora sin position.
Universitetslärarnas rätt till sin forskning och undervisning är en stor fråga, och det är viktigt att medvetenhet och kunskaper ökar. Som stöd och vägledning åt medlemmarna har SULF utgivit skriften Rätten till undervisningen och forskningen; författare är professor Claes Sandgren (SULF:s skriftserie XXVI 2003).
Göran Blomqvist
