Det säger Björn Bjerke, professor i entreprenörskap och småföretagande vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. Han är också projektanställd som gästprofessor i entreprenörskap i internationell belysning vid Malmö högskola.
Den 1 juli tillträder han professuren i Malmö och avvecklar därmed i huvudsak sitt engagemang i Stockholm. Men inte helt. Han kommer att fortsätta som handledare för de doktorander han har satt igång.
Björn Bjerke har en intressant och ovanlig bakgrund. Det är 30 år sedan han lade fram sin avhandling i företagsekonomi i Lund och sedan blev docent där. Avhandlingen behandlade finansiering inom bankvärlden, alltså en helt annan inriktning än den som sedan skulle bli hans intresse, entreprenörskapets villkor och förutsättningar.
Det var varvskrisen som fick in honom på det spåret. När varvet i Landskrona hamnade i kris på 1970-talet knöts han till projektet att få i gång nya verksamheter i Landskrona av bankdirektör Hans Cavalli-Björkman.
Studerat fenomenet i världen
– Vi hjälpte till att starta 100 nya företag med 1 000 anställda och det fick mig intresserad av nyföretagandet. Det fenomenet har jag sedan dess studerat runt om i världen.
Under 1980- och 90-talen var Björn Bjerke utomlands i 17 år som forskare och lärare på fyra olika universitet i lika många länder. Han var i Nigeria, Nya Zeeland, Saudiarabien och i Singapore.
Det gav kunskaper om andra kulturer och om hur man lyckas med affärer i andra länder. Kunskaperna har han nu sammanfattat i en bok, hans tolfte bok, med namnet Affärsledarskap i fem olika kulturer. Boken säljer just nu bra i USA, enligt Björn Bjerke.
Synen på entreprenörskapet skiljer sig starkt från land till land.
– I USA är det tecken på framgång att driva eget företag, säger Björn Bjerke.
Var 10:e amerikan har eget företag. I Finland är det dubbelt så vanligt att ha företag som i Sverige. Var 25:e finländare mot var 50:e svensk driver egen firma.
Ändå, påpekar Björn Bjerke, finns det
600 000 svenska småföretag. Påfallande många är dock enmansfirmor vilket inte innebär fler jobb.
Det är först då entreprenören börjar anställa folk som en dynamik uppstår.
Björn Bjerkes forskning inriktas i hög grad på vad som gör ett område, en region, framgångsrik i nyföretagande och därmed ekonomiskt expansivt.
Ofta är tillväxten kopplad till ett framgångsrikt universitet. Som i Cambridge eller Silicon Valley.
Länder där det finns en rädsla för nya impulser utifrån har svårt att bli framgångsrika i nyföretagande. Som Saudiarabien som också har ett annat problem för tillväxt. Halva befolkningen ställs utanför, nämligen kvinnorna.
Goda kommunikationer, även elektroniska, är nödvändiga för ekonomisk framgång. En kritisk marknad som ställer krav liksom intresserade politiker är andra tillgångar som krävs.
Europeisk modell
EU har identifierat 14 tillväxtområden i Europa. Nyföretagandet måste bli större, anser Bryssel. Björn Bjerke har fått i uppdrag av ”tillväxt- och nyföretagandekommissionären” Erkki Liikanen att skriva en rapport om entre-prenörskapets förutsättningar. Hur ska vi bli lika bra som amerikanerna, är frågan.
– Vi måste skapa en europeisk modell, säger Björn Bjerke.
Intresset för entreprenörskapets förutsättningar och möjligheter började i USA på 1970-talet. Man började då förstå att det inte var storföretagen längre som skapade tillväxt. Entreprenören och nyföretagandet kom i fokus.
– Man insåg att det var bättre att satsa en miljon i vardera 100 företag än 100 miljoner i ett enda stort bolag. Man insåg att små företag skapar nya jobb.
Den första professuren i ämnet kom också först i USA. I Europa var Schweiz först.
1989 fick högskolan i Växjö en professor. Nu finns åtta professurer med anknytning till småföretagande och entreprenörskap.
Privata medel
Flera av professurerna är finansierade av privata medel. Det gäller till exempel den vid Stockholms universitet och den kommande vid Malmö högskola där några kända företagare och finansmän satsar 15 miljoner kronor under fem år.
Är det ett problem med privata pengar i forskningen? Inskränks forskarens frihet?
– Inte ett dugg, säger Björn Bjerke. Det är inget problem.
Privata finansiärer är intresserade av frågorna men lägger sig inte i forskningen och dess inriktning, säger han.
Björn Bjerke är också intresserad av att få igång en utbildning i entreprenörskap i Malmö. Den ska inriktas på att skapa förståelse för affärsorienterade förändringsprocesser.
– Alla kan inte vara förändringsagenter, alltså entreprenörer, men alla kan lära sig förstå förändringsprocesserna som skapar tillväxt och nya företag.
Utbildningen ska ske i nära kontakt med företag, organisationer och myndigheter. Till hösten tas 30 elever in på en 40-poängskurs.
Det är också viktigt att skapa kontaktvägar mellan högskolan och det omgivande samhället, den så kallade tredje uppgiften för högskolan.
Björn Bjerke arbetar för en årlig entrepre-nörskonferens i Malmö. Den första blir i augusti i år. Då ska också ett entreprenörspris delas ut till en person som verkat för bättre entre-prenörskap i samhället.
Professor Bjerke har också en egen praktisk erfarenhet av företagande. Han har startat tre företag och sedan sålt dem.
– Kan jag som professor i entreprenörskap inte vara till nytta vill jag inte vara professor. Att vara företagsekonom men inte företagsam är en självmotsägelse, säger han.
JAN THORSSON
Följande universitet och högskolor har professurer i entreprenörskap:
Ekonomihögskolan i Växjö finansierat av privata och statliga medel.
Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala universitet.
Finansierat av programanslag.
Umeå universitet, företagsekonomiska institutionen. Finansierat av universitetet.
Stockholms universitet, företagsekonomiska institutionen. Privat finansierat.
Handelshögskolan i Stockholm. Privat finansierat.
Malmö högskola (se ovan).
Ekonomihögskolan i Lund. Till hälften betalt av privata finansiärer.
Linköpings universitet. Finansierat av Teknikbrostiftelsen.
Internationella Handelshögskolan i Jönköping har en professor men ingen professur.
(Källa: tidskriften Entré som ges ut av Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning.)
