I somras kunde vi läsa om rekordmånga sökande till universitet och högskolor, men också om att fler än vanligt inte fick någon plats. Intresset för universitetsutbildningar är alltså stort. Samtidigt är det fortfarande många som inte fullföljer de kurser de har påbörjat.
Vi har själva försökt införa en stödinsats vid vår institution för att få fler studenter att klara sina kurser, men lyckades inte få studenterna att delta i någon större utsträckning. Det väckte en fråga som vi inte kan släppa: Kan det vara så att lärare och studenter kommer allt längre ifrån varandra i uppfattningen om vad som är effektivt lärande?
Agneta Dellner
SI-ledare i franska, Stockholms universitet
För ett par år sedan införde vi samverkansinlärning (SI) i två kurser i franska för nybörjare vid Stockholms universitet. SI är en etablerad pedagogisk metodik där studenter, under handledning hjälper varandra att ta sig an svåra kursmoment. Tidigare forskning visar att SI främjar akademisk framgång. Våra förväntningar var höga, men trots våra informationsinsatser om nyttan med SI-modellen kom ytterst få studenter till SI-träffarna.
För att förstå varför så få studenter deltog genomförde vi en digital enkät bland studenter och intervjuer med studenter och lärare som arbetade med SI vid andra institutioner. Undersökningen gav oss några ledtrådar. Resultaten och våra reflektioner presenteras i artikeln ”Hur kan vi få fler studenter att delta i samverkansinlärning?” i tidskriften Högre utbildning, vol. 16, nr 1, 2026.
Hugues Engel
Docent i franska, Stockholms universitet
Den vanligaste orsaken till att studenterna inte deltog i SI var att de ansåg sig studera mer effektivt på egen hand. Många studenter är i dag vana att arbeta självständigt. På senare år har de fått större tillgång till inspelade föreläsningar och självrättande digitala uppgifter. Nu har generativ AI också blivit en del av studenternas vardag, och en chattbot kan i vissa fall upplevas som en effektivare studiekompis än kurskamraterna. Kan det vara så att studenter i dag känner att de har ett mindre behov av social interaktion när så många lever ständigt uppkopplade?
Vi tror att en bättre dialog mellan studenter och lärare behövs för att studenterna ska utveckla effektiva sätt att studera. Många kurser har ett avsnitt om akademisk integritet för att förebygga fusk och plagiat. Varför inte också avsätta mer tid åt att diskutera studieteknik? Lärare kan bidra med erfarenhet av god studieteknik och kunskap om den forskning som finns om hur lärande främjas. Men samtalen bör inte bara gå ut på att lärarna talar om för studenterna hur de bäst ska studera. Vi pedagoger behöver också vara ödmjuka inför att studenterna sannolikt är snabbare än lärarkåren på att ta till sig nya metoder och medier och att vi därför kan lära oss mycket av dem.
Agneta Dellner
SI-ledare i franska, Stockholms universitet
Hugues Engel
Docent i franska, Stockholms universitet
