Dyra e-bokslicenser drabbar studenter

Studenter med läsnedsättning riskerar att bli utan talböcker, redan under hösten. Detta efter nya riktlinjer som gjort att licenserna blivit för dyra för lärosätesbiblioteken, varnar Moa Stockstad, bibliotekarie vid Södertörns högskola.

16 september, 2026
Studenter med behov av inläst kurslitteratur hamnar i en sämre situation än andra studenter när de ska skaffa sig sin kurslitteratur, enligt bibliotekarien Moa Stockstad vid Södertörns högskola.

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har nya riktlinjer sedan 1 juli 2025. Om det finns en tillgänglig kommersiell e-bok med bibliotekslicens, då ska biblioteket i första hand köpa den, i stället för att MTM gör en talbok.

Moa Stockstad, bibliotekarie vid Södertörns högskola, menar att studenter med funktionsnedsättning hamnar i en situation som är sämre än den för andra studenter när de ska skaffa sig sin kurslitteratur. Sedan i april kan bibliotek köpa digitala kursböcker på svenska via det internationella företaget Ebsco. Problemet är att varje licens som gäller för en användare kan kosta åtta gånger så mycket som en tryckt bok. Inga obegränsade licenser säljs.

Moa Stockstad

Bibliotekarie, Södertörns högskola

Moa Stockstad ger ett exempel. Om de köper in tio tryckta exemplar av kursboken Skrivutveckling i gymnasiet kostar det biblioteket på Södertörns högskola 3 163 kronor. Köper biblioteket i stället e-bokslicenser för lika många läsare blir summan 26 557 kronor. Ett normalpris för e-böcker från internationella förlag ligger på runt 2 500–3 000 kronor för en obegränsad licens.
– Böckerna, eller licenserna, säljs till villkor som i princip är omöjliga för de flesta bibliotek. Vi har undersökt om vi kan köpa in ett par exemplar och öronmärka dem för studenter som har särskilda tillgänglighetsbehov och det kan vi inte göra med hänvisning till GDPR, då skulle vi dela känslig information, säger Moa Stockstad.

Samtidigt har runt 150 böcker, många av dem är vanligt förekommande kurslitteratur på bland annat socionomprogrammet, i kriminologi och i medie- och kommunikationsvetenskap, tagits bort från Legimus, det digitala bibliotek som drivs av MTM och är till för personer som har en långvarig läsnedsättning.

Beslutet om MTM:s nya riktlinjer ”för produktionsbeslut på utbildningsanslaget” är ett led i förberedelserna inför EU:s tillgänglighetsdirektiv som börjar gälla för e-böcker i Sverige den 1 januari 2027. När det kommer till de nya riktlinjerna utgår MTM från att marknadens e-bok är huvudalternativet för studenten med behov av tillgänglighetsanpassad litteratur. Det slås också fast att lärosätesbiblioteket har ett ansvar att förmedla en tillgänglig e-bok när det är möjligt. MTM anpassar litteratur när någon tillgänglig e-bok inte finns att tillgå, eller när studenten har behov som går utöver tillgängligheten i marknadens e-bok.
– MTM:s uppdrag är att komplettera marknadens tillgänglighet. Om tillgänglighetsnivåerna i e-boken inte är tillräckliga för den individuella studenten ska vi göra en anpassning av titeln. Om inte e-boken finns för biblioteken att köpa i form av en licens anpassar vi titeln, säger Jannica Hedlund, chef för enheten för omvärld och samverkan på MTM.

På frågan om hur hon ser på kritiken som går ut på att licenserna för vissa e-böcker är orimligt dyra, svarar Jannica Hedlund att hon hoppas att biblioteken och marknaden har en konstruktiv dialog och att de hittar gemensamma vägar framåt.
– Jag har full förståelse för situationen, absolut. Vi har ingen rådighet över vad förlagen tar för en e-bokslicens och heller inget lagligt stöd att anpassa i ljuset av ett biblioteks ekonomi. Det kan inte vi som myndighet ta hänsyn till, förklarar Jannica Hedlund.

Hon lägger till att hon också förstår studentens utgångspunkt och att det i samband med en så stor systemförändring är viktigt att alla aktörer arbetar tillsammans för att ingen student ska stå utan sin kurslitteratur. Därför, understryker hon, har MTM fortsatt ett viktigt uppdrag att erbjuda och anpassa kurslitteratur när det inte finns e-bokslicenser att köpa in.
– Vi menar att vi gör det som ryms inom vårt uppdrag, på ett sätt som är transparent, öppet och kunskapsbaserat. Men vi har vårt uppdrag och vår ram att förhålla oss till. Det är viktigt att ha en bra dialog med både biblioteken och förlagen och att stärka stödet till dem. Vårt uppdrag är att komplettera marknaden och att anpassa den enligt marknadens tillgänglighet. Marknaden har ett visst ansvar kopplat till tillgänglighetslagen och biblioteken har sitt uppdrag. Det är ett delat ansvar, menar Jannica Hedlund.

Moa Stockstad på Södertörns högskola konstaterar att både biblioteket där och på Malmö universitet har testat talböckernas tillgänglighet och testen visar att de inte är särskilt tillgängliga.
– Ett av de vanligaste problemen är brister i talsyntesen, till exempel att den halkar efter läsmarkeringen av den tryckta texten och sedan hoppar över ord eller läser dem i superfart för att komma i kapp. Det går inte att förstå. Och vad gör man då, kan man häva köpet? Jag tror att den här hösten kommer att bli jättejobbig för studenter som har behov av uppläst litteratur.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Annons
Tidningsarkiv