Att observera hur människor talar när de ljuger är välstuderat inom forskningen. Men Kajsa Gullberg har även undersökt hur osanning kan upptäckas när någon ljuger i text. Inom ramen för sin avhandling lät hon personer titta på korta filmer som de därefter skulle återberätta fyra gånger: sanningsenligt och falskt i både tal och skrift. I det senare fallet spelade hon in processen och registrerade alla tangenttryckningar.
– Jag fick ut övergripande statistik om hur många tecken de skrev, hur många de raderade och hur många pauser de hade.
Hon upptäckte att personerna pausade mer när de skrev en lögn jämfört med när de skrev en sann berättelse.
– Mig veterligen har det här inte gjorts alls tidigare utan man har bara tittat på den färdiga texten. Då ser man inte var någonstans det kanske var svårt att skriva.
Kajsa Gullberg påpekar dock att det är svårt att dra slutsatsen att någon ljuger enbart med hjälp av den här analysmetoden.
– De här effekterna, att man pausar mer, det är att man behöver tänka mer, uppgiften är svårare. Och det kan vara av andra anledningar än att man ljuger, till exempel att du skriver på ett andra språk eller om ett ämne som du inte kan så mycket om.
Hon tror att metoden kan komma till användning för att upptäcka beteenden och då kunna ställa frågor om det.
– Jag tror att det här är något som på sikt kan vara viktigt i en forensisk verktygslåda, att samla in vittnesmål digitalt när folk skriver.
Avhandlingen
Titel: Language Production and Deception. Explorative experimental studies on deception as a constrain during spoken and written narratives.
Ämne: Allmän språkvetenskap.
Lärosäte: Lunds universitet.
Disputationsdatum: 9 februari 2026.
