I slutet av mars presenterar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) resultatet av sin kartläggning av studenters användning av kurslitteratur. Det är både välbehövligt och välkommet, eftersom utgivningen av svensk kurslitteratur just nu är satt under hård press. Utan politiska beslut riskerar svensk kurslitteratur att gå mot en kollaps, med konsekvenser för universitetslärarnas frihet att bedriva undervisning på egna villkor.
Per Kornhall
Ordförande, Läromedelsförfattarna Kajsa Göransson
Lärarens frihet att själv välja läromedel är en central förutsättning för god undervisning i grund- och gymnasieskolan. Den friheten är ännu viktigare i den högre utbildningen. Om utbudet av kurslitteratur minskar kommer det att begränsa den faktiska friheten att välja och valet blir i praktiken styrt av vad som finns kvar; ofta äldre upplagor eller engelskspråkig litteratur som inte är anpassad till svenska förhållanden. Precis som att forskningen ska vara fri är det viktigt att den som undervisar har friheten att välja den kurslitteratur som är lämplig.
”50 procent av landets studenter uppger att de har laddat ned gratis kurslitteratur, samtidigt uppger 78 procent att de är medvetna om att det kan vara olagligt. Skälet är inte bristande moral, utan bristande ekonomi.”
Läromedelsförfattarna släppte nyligen resultatet av en undersökning bland studenter, genomförd av Ipsos, som ger en viktig delförklaring till pressen på kurslitteraturen. Nedladdning och delning av kurslitteratur har blivit allt vanligare. 50 procent av landets studenter uppger att de har laddat ned gratis kurslitteratur, samtidigt uppger 78 procent att de är medvetna om att det kan vara olagligt. Skälet är inte bristande moral, utan bristande ekonomi. 94 procent av studenterna anger att ny kurslitteratur är för dyr.
Den här utvecklingen påverkar särskilt alla de forskare och universitetslärare som i dag skriver kurslitteratur. I Sverige finns det upphovsrättsliga lärarundantaget, den princip som ger lärare på universitet och högskolor rätt till det material de producerar. Det är ett undantag i huvudregeln att arbetsgivaren äger arbetstagares verk. Kombinationen av lärarundantaget och en fungerande marknad för kurslitteratur har bidragit till att många forskare har kunnat författa kursböcker som förenar internationell forskning med svenska förhållanden.
”Men om marknaden för kurslitteratur kollapsar riskerar det att påverka möjligheterna att få ersättning för sitt arbete och incitamenten för att skriva ny kurslitteratur minskar.”
Men om marknaden för kurslitteratur kollapsar riskerar det att påverka möjligheterna att få ersättning för sitt arbete och incitamenten för att skriva ny kurslitteratur minskar. Det vore en sorglig utveckling för alla engagerade akademiker som bidrar till utvecklingen av ny kurslitteratur, men också för Sverige som kunskapsnation.
Universitetslärarens frihet att välja sin kurslitteratur bygger på en kedja av förutsättningar. Om studenter inte har råd att köpa litteraturen och om författare inte har möjlighet att skriva den, urholkas denna kedja från två håll samtidigt.
Regeringen behöver därför omgående tillsätta en utredning för att långsiktigt säkra tillgången till svensk kurslitteratur. Men även universitet och högskolor kan bidra, genom att initiera samtal om kurslitteratur och, inte minst, genom att göra det enklare och meriterande för lärare att skriva kurslitteratur.
Kurslitteraturen är en bärande infrastruktur, inte en fotnot, i den högre utbildningen. Möjligheten för lärare att skriva, publicera och välja litteratur fritt är en central del av kurslitteraturens överlevnad och har stor betydelse för den akademiska friheten.
Per Kornhall
Ordförande, Läromedelsförfattarna
