Det var mellan 2017 och 2022 som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gick igenom 153 forskarutbildningar inom olika ämnesområden vid 27 av landets lärosäten.
Av de granskade utbildningarna bedömdes 114 hålla acceptabel kvalitet, samtidigt som UKÄ ifrågasatte kvaliteten vid de resterande 39.
Efter UKÄ:s granskning har respektive lärosäte ett år på sig att redovisa hur man avser att rätta till det som myndigheten slagit ned på. Det lyckades 25 av de 39 forskarutbildningar som fick anmärkningar med, visar UKÄ:s slutrapport. I 13 fall valde lärosätena i stället att lägga ned den ifrågasatta utbildningen.
Examenstillstånd drogs in
I ett fall, som gäller en forskarutbildning inom nationalekonomi vid Södertörns högskola, drogs examenstillståndet in. UKÄ bedömde att Södertörns högskola inte klarade av att driva utbildningen på egen hand, utan behövde samarbeta med andra lärosäten i alltför stor utsträckning. Det samarbetet var inte ”långsiktigt säkrat” och därmed inte tillräckligt för att man skulle kunna erbjuda kursprogram och obligatoriska kurser långsiktigt, enligt UKÄ:s uppföljande bedömning som Universitetsläraren har tagit del av.
”Eftersom det fortfarande finns brister när det gäller den aktuella utbildningen bör lärosätet inte längre få utfärda licentiat- och doktorsexamen i nationalekonomi”, skriver UKÄ i sitt beslut.
Kristina Sundberg, en av tre utredare som författat UKÄ:s granskningsrapport, lyfter fram att de flesta forskarutbildningar som ingick i granskningen bedömdes hålla en hög kvalitet. Hon kan inte kommentera andelen nedlagda forskarutbildningar, säger hon.
”Det som vi har för ögonen i de här granskningarna är att de forskarstuderande ska ha möjlighet att uppnå sina examensmål.”
Kristina Sundberg, utredare UKÄ
— Nej, det som vi har för ögonen i de här granskningarna är att de forskarstuderande ska ha möjlighet att uppnå sina examensmål. Om utbildningen inte ger de möjligheterna och om bedömargruppen gör samma bedömning i sitt yttrande, tänker jag att man inte ger den möjligheten helt enkelt. Och då är det en bra sak att lärosätet inte erbjuder den utbildningen längre.
Ska uppnå bredd och djup
Att en del utbildningar får sina examenstillstånd ifrågasatta kan exempelvis, generellt sett, bero på att det rör sig om små forskningsutbildningsmiljöer och att det är svårt för forskarstudenterna att uppnå både bredd och djup i sin kunskap, säger Kristina Sundberg.
För att värdera forskarutbildningarna sätter UKÄ samman olika bedömargrupper, som består av ämnesföreträdare samt företrädare från arbetsliv och studenter. Efter att gruppen gått igenom en utbildning skrivs ett utlåtande. Därefter gör UKÄ intervjuer med lärare, forskare och ledning.
Bedömningen av forskarutbildningarna görs utifrån fyra olika områden. För det första ser man över utbildningarnas förutsättningar, till exempel antalet handledare och lärare samt deras respektive kompetenser.
För det andra går UKÄ igenom utbildningarnas utformning, där man bland annat undersöker om doktorandernas kunskap och förståelse efter examen är tillräckligt breda. Man tittar också på hur och om utbildningen följer upp innehåll och examination på ett systematiskt sätt.
Ur doktorandernas perspektiv
Det tredje området är doktorandperspektivet, där UKÄ ser efter om doktoranderna får möjlighet att delta i utvecklingen av forskarutbildningarna samt hur deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö ser ut.
Till sist går myndigheten igenom utbildningarna ur ett arbetslivs- och samverkansperspektiv, där man bland annat tittar på om respektive utbildning utvecklar doktorandens förmåga att – som UKÄ skriver i sin rapport – ”möta förändringar i arbetslivet”.
— Det vi vill framhålla i den här rapporten är att doktoranderna befinner sig i en komplex miljö, där de har olika roller. De kan vara anställda, ses som kollegor och samtidigt vara en studerande. Det ställs väldigt höga krav på dem och ibland finns det både målkonflikter och rollkonflikter. Även om många av utbildningarna håller en hög kvalitet så måste vi fortsatt bevaka doktorandernas utbildningsmiljö. För den är väldigt speciell, säger Kristina Sundberg.
Av de 153 granskade forskarutbildningarna fanns 44 inom ämnesområdet Naturvetenskap, 18 inom Teknik, 48 inom Samhällsvetenskap, 42 inom Humaniora samt en utbildning inom Lantbruksvetenskap. Enligt UKÄ:s urvalsprinciper skulle man utvärdera minst en forskarutbildning vid varje lärosäte.
Om granskningen
114 av de undersökta forskarutbildningarna bedömdes hålla god kvalitet medan UKÄ ifrågasatte examenstillståndet hos 39 av dem. De ifrågasatta utbildningarna har max ett år på sig att redovisa vilka åtgärder man satt in för att rätta till det UKÄ anmärkt på. Lärosätet i fråga kan också välja att lägga ned utbildningen i stället.
Vid en andra bedömning, ett år efter den första, kunde 25 av de 39 utbildningarna som fått anmärkningar presentera åtgärder som UKÄ godtog. I ett fall drogs examenstillståndet in och i 13 fall lades utbildningar ned.
Källa: UKÄ
