I oktober 2022 presenterade Vetenskapsrådet ett ramverk för kurser i forskningskommunikation, i en rapport skriven i samverkan med en grupp experter. De höll också ett webbinarium i samband med rapportsläppet.
Slutsatserna från utvärderingen av en pilotkurs för doktorander vid Örebro universitet, som Universitetsläraren rapporterat om tidigare, utgör en del av rapporten.
Vad är då bra att tänka på om man vill starta en doktorandkurs i forskningskommunikation? Eller kanske bara mjukstarta med en workshop?
Expertgruppen har identifierat ett sätt att dela in forskningskommunikationen i tre moduler som kan behandlas var för sig, till exempel som delkurser eller separata workshoppar.
Forskarens roll i samhället
Den första delen handlar om forskningens och forskarens roll i samhället. Här får doktoranderna tillfälle att diskutera teoretiska aspekter kring etik, integritet och öppen vetenskap. Varför ska man ens kommunicera sin forskning? För att högskolelagen säger det? För att det är din moraliska och demokratiska skyldighet? Eller för att det är roligt?
Det kanske finns en polariserad debatt att ta hänsyn till inom doktorandens forskningsområde. Här passar det att belysa vilken nytta forskaren har av en strategi för kommunikation, i sin akademiska karriär.
Mål med kommunikationen
Den andra delen handlar om forskningskommunikationens utgångspunkter och mål. Det finns stora fördelar med att vara medveten om olika målkonflikter och forskningens logik kontra offentlighetens logik.
Olika forskare ger sig i kast med att kommunicera sin forskning av olika anledningar, till exempel för att man vill att allmänheten ska förstå sin verklighet bättre eller för att politiska beslut ska fattas med hjälp av forskningsbaserad kunskap. Då kan det vara bra att veta hur politiska beslutsunderlag sammanställs eller hur en debattredaktör gör sina prioriteringar. Inom denna modul kan doktoranderna också öva på att göra en kommunikationsplan med fokus på specifika målgrupper.
Släpp det akademiska språket
Den tredje delen handlar om hantverket – färdigheter i att kommunicera forskning. Hur gör man en intresseväckande presentation? Hur strukturerar man ett pressmeddelande? Vad ska man säga när man träffar en journalist och hur låter en bra hisspitch?
Övningar i att släppa det akademiska språkbruket kan behövas. Den här delen är resurskrävande då den kräver mycket feedback, och gör sig bäst med övningar på plats, inte som hemuppgifter. Det är bra om man kan låta doktoranderna själva välja vilken kommunikationsform de vill utveckla – någon kanske vill testa att skriva en debattartikel, medan en annan vill skriva något tänkt för en facktidning.
På webbinariet belyste medlemmar ur expertgruppen att det är värdefullt att ha med doktorander och lärare från olika vetenskapsområden på samma kurs. Utifrån erfarenheterna från pilotkursen rekommenderade de också ett samarbete mellan kommunikatörer och forskare i planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunikationskurser.
