Migrationsverket har i rapporten Missbruk av uppehållstillstånd för studier tittat på gruppen pakistanska studenter som under 2020 sökt uppehållstillstånd för studier på tvååriga masterprogram vid Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitetet.
Migrationsverket anser sig ha funnit starka indikationer på att många pakistanska studenter sökt sig till Sverige för att i första hand arbeta och då riskerar att bli utsatta för arbetslivskriminalitet. Vidare menar Migrationsverket att studien indikerar ett omfattande missbruk av studentvisa även från andra länder eftersom det som gör missbruket möjligt inte begränsas av nationalitet.
Lagstiftningen anges som den främsta orsaken till missbruket. Studenterna får arbeta heltid eller mer vid sidan om sina studier och dessutom får de söka arbetstillstånd efter 30 tagna högskolepoäng, en termins studier.
Studieavgifter anses vara incitament
I rapporten skriver Migrationsverket också att en bidragande orsak är ett överutbud av studieplatser för internationella studenter och låga språkkrav. Dessutom hävdar Migrationsverket att lärosäten har starka incitament att ta emot utländska studenter utan att ställa särskilt höga krav eftersom terminsavgifterna är en viktig inkomstkälla för flera av lärosätena.
Abraham Haro, enhetschef på Migrationsverket, förklarar bakgrunden till studien.
– Vi ville titta på om det förekommer något missbruk av uppehållstillstånd för studier. Vi hade ingen tes att driva, och vi var tvungna att fokusera på någon sökandegrupp. Men vi har inte tittat på missbruket generellt, säger han.
”Viktigt att studenter fullföljer”
De undersökta lärosätena har olika inställning till rapporten.
Maria Eriksson, sektionschef på studerandeavdelningen vid Linnéuniversitetet, bedömer precis som Migrationsverket att många utländska studenter har en annan avsikt än att studera i Sverige.
– Det här en viktig fråga för oss. Vi tycker det är viktigt att de studenter som kommer till oss och betalar studieavgift också vill fullfölja en utbildning. Vi har arbetat med frågan sedan ett antal år, men rapporten har gjort att vårt arbete med frågan har intensifierats.
Problemet dryftas i universitetets ledningsgrupp och där kommer man också att diskutera en handlingsplan.
– Vad är det som kan locka studenter med bristande studieavsikt till oss? Och vad kan vi göra åt det? Vi kan skruva åt rutiner, vi kan se över vårt utbud och förkunskapskraven på våra utbildningar, vi kan se över våra prislappar.
Övergripande menar Maria Eriksson att Linnéuniversitetets roll i detta är tudelad.
– Vi behöver möta frågan från två håll. Dels locka studenter som vill genomföra en utbildning, dels fortsätta vårt nära och mycket bra samarbete med Migrationsverket för att uppmärksamma de studenter som har bristande eller svag studieavsikt. Det här är en fråga vi tar på största allvar och som vi tycker är viktigt att den uppmärksammas, säger Maria Eriksson.
”Vi får inte göra vinst”
Brita Lundh, chef för utbildningsstöd vid Högskolan i Halmstad, menar att det finns frågetecken i Migrationsverkets rapport.
– Det här är en väldigt stor och komplex fråga, det är ju fruktansvärt om det finns individer som blir utnyttjade, vare sig det är för människohandel eller svartarbete. Men den här frågan har många olika bottnar och vi kan tycka att Migrationsverket kunde ha lite mer underlag för sina slutsatser.
Brita Lundh vänder sig mot resonemanget i rapporten att flera lärosäten har starka incitament att ta emot utländska studenter eftersom terminsavgifterna är en viktig inkomstkälla.
– Prislappen är satt utifrån full kostnadstäckning så det är inget vi får göra vinst på. De pengar som studenterna betalar har föregåtts av ett ganska stort arbete från oss med att rekrytera och hjälpa dem på plats. Om de avbryter sina studier är det ren förlust för oss. Det finns inte ett enda lärosäte som är det minsta intresserat av att få studenter som inte vill studera.
Hon menar att det enda incitament som möjligen finns är att med utländska studenter kan lärosätena erbjuda fler kurser.
– Vi har många masterutbildningar som är svåra att fylla utan internationella studenter. Du kan kalla det incitament, men det finns ju ingen vinst i det.
28 procent sökte arbetstillstånd
En tabell i Migrationsverkets rapport omfattar samtliga pakistanska studenter antagna 2020 vid de två lärosätena. Efter ett år hade 36 procent ansökt om förlängt studievisa, 28 procent ansökt om arbetstillstånd och 32 procent hade inte gjort någon ny ansökan. Enligt Migrationsverket är det okänt vart den sista gruppen tagit vägen.
Brita Lundh är kritisk till redovisningen av hur många som hoppar av studierna.
– Vi har tittat på antagna till tvååriga program på avancerad nivå. Vi har inte högre andel som försvinner efter ett år bland internationella studenter än bland svenska studenter, säger hon.
”Kan inte dra slutsats av boendeort”
Enligt rapporten är en annan indikator på missbruk av studentvisa och bristande studieavsikt att många pakistanska studenter inte är bosatta på studieorten.
– Man kan inte dra slutsatsen om bristande studieavsikt enbart på boendeorten. Och när man i rapporten ser på de pakistanska studenternas bostadsort under pandemiåret blir det otroligt märkligt. Då var det ju krav på distansutbildning och man kunde bo var som helst, säger Brita Lundh.
Hon lägger till att för Högskolan i Halmstad är ett gott samarbete med Migrationsverket helt avgörande.
– Det är väldigt viktigt för oss att de studenter som kommer till oss och vill studera verkligen får sitt uppehållstillstånd i tid. Jag ser varje år studenter som inte kan komma hit för att de inte har fått sitt uppehållstillstånd i tid på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider.
