Ambitionen med en doktorandkurs i forskningskommunikation är nationell och drivs av Vetenskapsrådet och lärosätesrepresentanter i Expertgruppen för att förnya forskarutbildningen, vilken bildades år 2020.
Tillsammans har gruppen utarbetat ett ramverk för en kurs på 7,5 högskolepoäng i tre delar. Första delen handlar om forskarens roll i samhället, den andra om att planera för och integrera forskningskommunikationen i sitt arbete, och den tredje fokuserar på praktiska övningar.
Pilotkurs som utvärderats
Under höstterminen 2021 fick 15 doktorander från olika vetenskapsområden vid Örebro universitet gå pilotkursen som nu har utvärderats för att ingå som underlag i ett nationellt kursstöd till lärosätena.
– Doktoranderna har gjort ett väldigt bra arbete, men det är tydligt att det finns ett glapp mellan tankesättet som forskare och som kommunikatör, och att det är svårt att växla mellan spelplanerna. Det blir lätt reflekterande text i stället för rak kommunikation, säger Magnus Boström som är professor i sociologi och kursansvarig för piloten.
En av lärdomarna är att det behövs mer konkret undervisning under kursen, till exempel om hur man skriver en kommunikationsplan och hur man skriver en debattartikel. Att kursen riktade sig till doktorander ett par år in i sin utbildning var positivt, eftersom de då har mer konkret forskningsmaterial att jobba utifrån.
Krävs resurser
Kursen hade en heterogen skara lärare och inbjudna gästföreläsare, liksom en heterogen skara studenter. Detta ska ha bidragit till en högre kvalitet på innehåll och på diskussioner, men kräver också att kursen har tillräckliga resurser.
Expertgruppens idé är att alla Sveriges lärosäten ska kunna använda ramverket för kursen, och sedan fylla det med innehåll utifrån de lokala förutsättningarna. Lärosäten skulle också kunna gå ihop och ge kursen tillsammans.
– Förväntningarna på en sådan här kurs får inte vara för höga, utan den ska ses som en bra start för ett livslångt lärande. Jag som professor är inte heller fullärd utan märker fortfarande att vissa saker funkar och andra inte, säger Magnus Boström.
