Det gäller att ta vara på deras kompetens, säger Peter Emsheimer, ordförande för SULF:s lokalförening vid Lärarhögskolan.
Personalen på Lärarhögskolan har varit mycket tveksam till att bli en del av Stockholms universitet (SU). Men i november förra året föreslog rektor vid Lärarhögskolan Ingrid Carlgren att styrelsen skulle ställa sig positiv till ett samgående med SU.
– Avgörande för beslutet var en klar information från Utbildningsdepartementet att vi som självständig högskola aldrig kommer att få några forskningsmedel. Och eftersom utbyggnaden av forskningen är central för möjligheten att utveckla lärarutbildningen hade vi inga alternativ, säger rektor Ingrid Carlgren.
Det som definitivt avgjorde frågan var att utbildningsminister Lars Leijonborg gick ut med att Lärarhögskolan ska slås samman med universitetet. Efter ett möte på Utbildningsdepartementet mellan de två lärosätena och Leijonborgs statssekreterare Peter Honeth utsågs en styrgrupp med två personer från vartdera lärosätet, av vilka Ingrid Carlgren är en. Styrgruppen ska innan slutet av februari arbeta fram ett beslutsunderlag till Utbildningsdepartementet.
Under våren planerar regeringen en proposition i frågan och beslut väntas av riksdagen i budgetpropositionen till hösten. Från 1 januari 2008 är det tänkt att Lärarhögskolan ska ingå i Stockholms universitet.
Överens om gemensamt underlag
Men hur det blir med beslutsunderlaget är i skrivande stund inte avgjort.
– Förutsättningen för att de bägge lärosätena ska gå in med ett gemensamt underlag är att vi är någorlunda överens. Och det är vi inte för närvarande eller rättare sagt: vi är ännu inte vid en punkt så att vi kan säga att vi är överens, säger Ingrid Carlgren.
Trycket mot lärarutbildningarna har under hösten varit hårt. Bland annat gjorde utbildningsminister Leijonborg på DN Debatt ett utspel där han kritiserade lärarutbildningarna. Lärosätena fick ett halvår på sig att kartlägga kvalitetsbristerna och de högskolor som inte rättar till bristerna hotade Leijonborg med indragen examinationsrätt. Också Högskoleverket riktade kraftig kritik mot lärarutbildningen i en artikel på DN Debatt.
Ingrid Carlgren talar om ”absurt drev” och ”mobbning” och att striden inom det utbildningsvetenskapliga fältet är infekterad.
– Det handlar om en kamp om hegemonin över utbildningsvetenskapen, det handlar om pedagogikens ställning, om vad som är lärarutbildningsrelevant forskning och om striden mellan pedagogik och ämnesdidaktik.
Hon påpekar att striden har ändå flera bottnar.
– Lärarutbildning har alltid har varit väldigt politiskt, och har använts som politiskt instrument. Kritiken mot lärarutbildningarna har ju funnits innan Folkpartiet satt i Utbildningsdepartementet. Men nu samspelar flera olika intressen i drevet mot lärarutbildningen.
Ingrid Carlgren anser att Utbildningsdepartementets och Högskoleverkets agerande är till hinder för arbetet på Lärarhögskolan.
– Det försvårar vårt arbete internt med att utveckla kvaliteten och framförallt: vem vågar nu söka till Lärarhögskolan?
Ansökningssiffrorna till Lärarhögskolan går ned.
– Högskoleverkets och Leijonborgs utspel hjälper ju inte till att höja attraktiviteten på lärarutbildningen. Vi hamnar flera hundra studenter färre än planerat. Det är katastrofalt.
Men mest upprörd är Ingrid Carlgren över Högskoleverkets rapport om examinationsformerna.
– Den är grovt missvisande och säger ingenting generellt om läget på lärarutbildningarna.
Universitetet tar över
Det blåser alltså rejält kring Lärarhögskolan och andra lärarutbildningar. Och fler förändringar lär komma, Lars Leijonborg har förklarat att lärarutbildningen ska ses över från grunden.
Däremot har utvecklingen av sammanslagningen av de två lärosätena gått enligt planerna för rektor vid Stockholms universitet, Kåre Bremer.
– Utbildningsministern har deklarerat att universitetet ska ta ansvar för lärarutbildningen och att universitetet får ta över den organisation som idag utgör Lärarhögskolan, det vill säga lokaler och personal.
Han förtydligar:
– Jag uttrycker det på det sättet, jag uttrycker det inte som ett samgående. Den underliggande tanken är att lärarutbildningen måste förnyas och förbättras och att universitetet ska ta på sig det ansvaret.
Kåre Bremer är hoppfull att den tillsatta styrgruppen når ett resultat.
– Jag tror vi kommer att lyckas med att komma till ett gemensamt beslutsunderlag. Sedan kommer det att finnas olika åsikter i en rad frågor om hur det hela ska organiseras, men i slutänden är det universitetet som får bestämma.
En tredjedel gästlärare
Enligt departementets tidsplan ska beslutet träda i kraft om knappt ett år.
– Det betyder ju inte att lärarutbildningarna kommer att se helt annorlunda ut i januari 2008 utan från det datumet avvecklas Lärarhögskolan och universitetet får ansvaret, säger Kåre Bremer.
Peter Emsheimer, ordförande för SULF:s lokalförening vid Lärarhögskolan:
– Vi har inte haft något emot ett utökat samarbete men villkoren har varit för dåliga på det sättet att Lärarhögskolan skulle förintas som en social och pedagogisk enhet. Man slår sönder den kompetens vi har, inte bara som enskilda individer, utan som vi har i ett sammanhang.
Utvecklingen kan få stora konsekvenser för personalen.
– Det här innebär konkret att jag inte har en aning om vart mina arbetskamrater tar vägen ifall det blir som SU gått ut med, att vi ska splittras på en rad nya enheter. Det har man inte diskuterat med oss.
Hur är opinionen på Lärarhögskolan?
– Opinionen är nog densamma som tidigare även om en viss uppgivenhet har spritt sig till följd av ministerns utspel i pressen.
En annan fråga som följer med när Lä-rarhögskolan blir en del av universitetet är att man är beroende av ett stort antal så kallade gästlärare för att undervisningen ska fungera.
– Den förra ledningen på Lärarhögskolan missbrukade systemet med gästlärare för att göra visstidsanställningar utan de normala trygg- och rättigheter som följer på en tillsvidareanställning.
Av Lärarhögskolans ungefär 350 lärare är 110 gästlärare. Även om de bara är en tredjedel av lärarstaben gör de enligt Peter Emsheimers uppskattning 45 procent av lärarjobbet eftersom de bland annat har mindre forskningstid vid sidan av undervisningen.
– Om inte gästlärarna funnits hade vi inte haft någon lärarutbildning. Det gäller att ta vara på den kompetensen, säger Peter Emsheimer.
Han avslutar med ett budskap till SU:s ledning och till utbildningsministern:
– En omorganisation kräver mycket gratisarbete, det går inte att tidsätta och vi kommer aldrig att få betalt för det arbetet. Om man ska kunna räkna med att personalen på Lärarhögskolan deltar i ett sådant omorganiseringsarbete på ett kreativt och kraftfullt sätt så måste det vara för en lösning som vi inte anser
vara fullständigt orimlig. Det går naturligtvis att köra över oss och men tro inte att vi då är lika snälla som vi brukar vara.
PER-OLOF ELIASSON
