Om någon hade väntat sig att regeringen i språkpropositionen skulle ta strid för svenskans ställning i den högre utbildningen så kom de förhoppningarna på skam.
Tvärtom är det engelskans ställning som ska stärkas inom akademin.
– Fler avhandlingar på engelska är nödvändigt för att kommunicera med det internationella forskarsamhället, sa utbildningsminister Leif Pagrotsky när han på Bokmässan i Göteborg presenterade propositionen som med en blinkning till Fredrik Lindströms populära tv-program heter Bästa språket – En samlad svensk språkpolitik.
I propositionen understryker regeringen att det är önskvärt att avhandlingarna i ökad omfattning skrivs på engelska också inom områden som av tradition använder svenska som avhandlingsspråk.
– Vi är inte betjänta av höga barriärer mot omvärlden, säger Leif Pagrotsky.
Det gäller också forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.
– De som forskar om exempelvis barns språkinlärning måste vara duktiga på vad som händer i forskningen i andra länder. De svenska forskarnas resultat behöver också vara tillgängliga för en internationell publik. Humaniora och samhällsvetenskap är inte bra på det idag.
Kontroversiell fråga
– Naturvetenskaperna är däremot bra på att kommunicera med forskare i andra länder, de har idag ett gemensamt internationellt språk, engelska, på samma sätt som förr de lärdas internationella språk var latin.
Men hur ser du på att många universitetsmiljöer på forskarnivå är helt engelskspråkiga?
– Jag vet att det här är en kontroversiell fråga. Men man kan inte ta bort engelskan. För Sverige är det viktigt med internationellt utbyte. Forskningen är global och Sverige måste delta i den verksamheten. Man måste kunna rekrytera utländska forskare exempelvis till topposter på KI.
Det finns forskningsområden där man idag inte kan uttrycka sig på svenska, hur ser du på det?
– Jag tycker att man måste kunna kommunicera med det omgivande samhället och därför behöver man utveckla en svensk terminologi, säger Leif Pagrotsky.
I propositionen lägger därför regeringen vikt vid att lärosätena ska verka för en fyllig sammanfattning av forskningsresultaten på svenska.
Finns det inte risk att om svenska lärare föreläser på engelska för svenska studenter så sänks den intellektuella nivån?
– Det finns ingen anledning att på grundutbildningen föreläsa på engelska i en helsvensk grupp, säger utbildningsministern.
Men i nästa andetag påpekar han att det blir allt vanligare med utländska studenter och menar uppenbarligen att föreläsningar på engelska i många fall är nödvändiga.
– Internationaliseringen ökar. Nu studerar varje år 15000 utländska studenter i Sverige och 30000 svenska studenter studerar utomlands, säger han.
Engelska kurser ökar
I propositionen presenteras åtskilliga exempel på engelskans utbredning inom akademin. Vid Uppsala universitet ges varje år cirka 25 magisterutbildningar och 400 kurser på engelska. Utbudet av engelska kurser ökar på många lärosäten. Till det kommer att kurslitteraturen på många kurser till stor del är på engelska. Ofta är engelska arbetsspråk inom forskarutbildningen. 78 procent av alla avhandlingar är på engelska.
Inom medicin, teknik och naturvetenskap författas så gott som alla
avhandlingar på engelska, medan cirka 50 procent av avhandlingarna inom hu-
maniora och samhällsvetenskap skrivs på svenska.
Svenskans ställning inom akademin har diskuterats flitigt (inte minst i Universitetsläraren). Till exempel varnade på DN Debatt 17 juni en grupp professorer och studenter inom naturvetenskap och teknik för konsekvenserna av att engelskan tränger undan svenskan på många områden.
Har båda ståndpunkterna
Men Leif Pagrotsky är inte oroad.
– Jag tror inte engelskan slår ut svenskan i den högre utbildningen, säger han.
Men han vill också stärka svenskans ställning på universiteten.
– Jag är stor anhängare av internationalisering, men jag vill också värna svenskan. Jag har båda ståndpunkterna, både mer engelska och mer svenska inom akademin.
Och i propositionen poängterar regeringen också värdet av en parallell användning av svenska och engelska inom forskning och forskarutbildning.
Olle Josephson, docent i nordiska språk och föreståndare för Svenska språknämnden, satt i publiken på presskonferensen. Han är positiv till huvuddelen av språkpropositionen (se faktarutan).
– I grunden är propositionen bra, målen är bra, det övergripande är bra. Det är ett steg framåt att vi får en svensk språkpolitik. Äntligen finns det möjligheter att diskutera språkpolitik på allvar. Man har något att utgå från, säger han.
Svenska och engelska parallellt
Han anser att propositionens inriktning att använda svenska och engelska parallellt inom den högre utbildningen är lovvärd.
– Vi behöver en tvåspråkighet i akademin. Vi i Sverige är så vana vid att vara enspråkiga att vi har svårt för den tanken, men det finns plats för båda språken på våra universitet. De måste finnas parallellt. Det är en falsk motsättning med antingen eller.
Olle Josephson är i viss mån part i målet eftersom Svenska språknämnden ska ingå i den nya språkmyndighet som ska bildas den 1 juli 2006. Förutom Svenska språknämnden ska Sverigefinska språknämnden, Klarspråksgruppen i Regeringskansliet och Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI, ingå den nya myndigheten. Myndigheten får 2,2 miljoner utöver nuvarande anslag och SOFI får 800000 extra för forskning om dialekter.
– Den nya myndigheten är ett framsteg, det är bra med en organisation som tar ett samlat grepp. Men lite mer resurser skulle varit bra, kommenterar Olle Josephson.
Björn Melander är professor i svenska vid Uppsala universitet och var huvudsekreterare i utredningen Mål i mun som ligger till grund för språkpropositionen.
– I språkfrågorna inom den högre utbildningen tycker jag att propositionen kunde gått längre till stöd för svenskan. Och man kunde önska sig en någorlunda reflekterande hållning från regeringen. Men medvetenheten om diskussionen om förhållandet mellan svenska och engelska är liten i det politiska systemet.
Han påpekar att det är många starka krafter som drar i riktning mot mer engelska.
– Så man behöver inte använda politik för att stärka engelskan, den kommer av sig själv. Däremot måste man fundera över svenskan och om det eventuellt behövs åtgärder.
– Vi borde ha ett krav på våra universitet och högskolor att ha en språkstrategi som säger att studenterna ska kunna använda både engelska och svenska när de är färdiga med sin utbildning.
Och att gå över till att författa avhandlingar på engelska är inte en självklar väg till kvalitet inom forskningen. Exempelvis är språket arbetsredskapet inom vissa delar av humaniora, som litteraturvetenskap, och man måste skriva nyanserat och inkännande.
– Då kan det vara en strategi att skriva på modersmålet för att kunna uttrycka sig nyanserat och sedan, om det finns behov, låta översätta texten för en internationell publik.
Björn Melander anser därför att det borde skapas resurser för kvalificerad översättning.
PER-OLOF ELIASSON
Regeringens förslag till svensk språkpolitik
Regeringen föreslår i propositionen fyra mål för en nationell språkpolitik.
• Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
• Svenskan ska vara komplett och samhällsbärande.
• Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
• Alla ska ha rätt till språk: både det svenska språket, det egna
modersmålet eller minoritetsspråket och att få möjlighet att
lära sig främmande språk.
Den nya språkvårdande myndigheten får ansvar för vård av det svenska språket, de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, romani chib, meänkieli – tornedalsfinska och jiddisch), det svenska teckenspråket och andra övergripande språkpolitiska frågor.
