Nicolas Sarkozy kritiserades ofta av universitetslärarfacken, både för att vara antiintellektuell och för att drivas av en nyliberal ideologi, som skulle rasera det offentliga utbildningssystemet.
När Socialistpartiets François Hollande tillträdde som president förra våren, lovade han att skolorna skulle undantas alla sparkrav, eftersom utbildningssystemet är a och o för landets framtid.
– Ja, förväntningarna på vänstern har varit höga, berättar Thierry Oster, lärare och forskare i biomedicin vid universitetet i Lorraine i nordöstra Frankrike.
Han har titeln maître de conférence, och har precis som alla andra franska lektorer och professorer en kombinerad forskar- och lärartjänst.
Vi träffas i en gammal regementsbyggnad som är ombyggd för att hysa en vetenskaplig fakultet.
Fasaderna är imponerande, men innanför murarna syns tydliga tecken på ett upprustningsbehov.
– Apparaterna i laboratorierna är så föråldrade att jag har svårt att genomföra praktiska experiment med studenterna.
Thierry Oster är lokal representant för det dominerande universitetslärarfacket Snesup-FSU, men är också ledamot i CNU, som arbetar med lärarnas karriärutveckling på nationell nivå.
Att de franska universiteten dras med stora problem tycks de flesta vara överens om.
Till skillnad mot en rad mer selektiva högskolor, är det lätt att komma in på universitetet. Det räcker med en gymnasiekompetens för att få skriva in sig på ett stort antal utbildningslinjer.
Men alltför många ungdomar som påbörjar en utbildning slutar innan de har fått ett diplom och Frankrike är fortfarande långt ifrån EU:s mål om att 50 procent av en årskull ska komma upp till en kandidatexamen.
– En del av mina förstaårsstudenter försvinner oförklarligt. Jag misstänker att det beror på att de har börjat här i brist på annat, säger Thierry Oster.
Ett annat problem är att det saknas resurser för att han ska kunna stödja studenterna individuellt.
Efter att landets 77 universitet har fått ökat självstyre hotas flera av dem av konkurs på grund av kraftiga budgetunderskott. Lärarna säger att de får ägna alltmer tid och energi åt att hitta pengar för att kunna forska eller för att kunna undervisa under gynnsamma förhållanden.
Men nu utlovar högskoleministern Geneviève Fioraso betydligt större arbetsro för personalen. Nyligen presenterade hon en ny universitetsreform, som ska behandlas av parlamentet före sommaren.
Staten ska bland annat utarbeta en mer långsiktig strategi för forskningen, och utslagningen av studenter ska minska, säger ministern. Utbildningslinjerna ska bli tydligare genom en drastisk bantning av utbudet av olika examina på grundnivå och avancerad nivå. Gymnasier och universitet ska knytas närmare varandra, och ungdomarna ska orienteras bättre i sina studieval.
Högskoleministern lovar också att universiteten ska bli mer demokratiska, genom att personalen återigen får mer inflytande.
Reformen syftar till att rätta till de brister, som uppstod under den förra högerregeringen, säger hon. Under de kommande fem åren ska dessutom 5000 nya tjänster skapas, vilket innebär en brytning med åratals personalneddragningar.
Men hos Snesup är man trots detta besviken.
– Vi hade förväntat oss en kraftigare kursändring, säger Thierry Oster.
Reformen innehåller till exempel inga förbättringar av situationen för de cirka 50 000 personer som är kontraktsanställda på universiteten.
Men framför allt är facket missnöjt med att vänstern inte river upp högerns självständighetsreform, vilket i sin tur innebär att universiteten ska fortsätta att konkurrera med varandra, istället för att samarbeta.
Thierry Oster anser att jakten på nya patent håller på att förvandlas till den starkaste drivkraften för forskningen, liksom att sysselsättningsbehovet ska styra undervisningens inriktning.
– Självklart vill jag att mina studenter ska få jobb. Men anpassningen till näringslivet får inte gå för långt. Vi har också ett bildningsuppdrag. Vem ska till exempel ta ansvar för undervisningen i klassisk grekiska i framtiden?
På Snesups huvudkontor i Paris förbereder man nu aktioner för att få parlamentet att stoppa reformen.
– Regeringen har alldeles för bråttom. Alla löften om att lyssna på oss är som bortblåsta, säger Marc Neveu, lärare i datateknik och nybliven generalsekreterare för Snesup.
Men i dagsläget tycks det vara svårt för facken att samla till en kraftigare opposition.
Det är ofta studenterna som lyckas sätta proteströrelser i rullning i Frankrike. Den här gången har regeringen stöd av de största studentfacken.
– Jag märker dessutom att mina kollegor är trötta och ganska uppgivna, säger Thierry Oster.
ANNA TRENNING HIMMELSBACH
FAKTA
• 22,95 miljarder euro (alltså 193 miljarder kronor) har det franska parlamentet budgeterat för högre utbildning och forskning under 2013. Enligt den ansvariga ministern är detta en ökning med 2,2 procent (514 miljoner euro) jämfört med 2012.
• Offentliga medel finansierar 72 procent av kostnaderna för de högre utbildningarna.
• Av totalt 93 000 lärare har nästan 60 000 kombinerade forskar- och lärartjänster.
• Drygt 20 000 lärare är kontraktsanställda.
• Omkring 2,4 miljoner studenter är inskrivna på eftergymnasiala utbildningar.
• Utbildningskostnaden räknat per student är cirka 11 500 euro, men skillnaderna mellan olika institutioner är stor.
• Utbildningarna på de 77 universiteten är betydligt "billigare" än på en rad mer selektiva högskolor, där lärartätheten är högre.
Universitetsläraren nr 7-13
