Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Kasta inte ut de digitala mötena med badvattnet

Snabbheten och flexibiliteten är oslagbar

15 november, 2021
Lena Lid Falkman

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Tänk vilken digital framåtspolning vi har gjort! Vem hade kunnat ana att vi skulle undervisa, handleda och ha alla möten i ett och ett halvt år via skärm?! Virtuella möten kan vara tråkiga, effektiva eller roliga. De är i alla fall intressanta som fenomen.
Redan 2014 skrev jag boken Virtuella möten – Effektiv gränslös kommunikation (Liber) tillsammans med praktikern tillika maken Tomas. Vi sammanfattade teori och gjorde fall­studier av hur helt olika organisationer strategiskt försökt föra in digitalt samarbete. Det var den första boken på svenska i ämnet men tiden var inte mogen och den sålde uselt. Efter den har det kommit flera böcker i ämnet och det har visst inte gått så särskilt bra för dem heller.

Så hösten 2019 bestämde sig Liber för att sluta sälja vår bok i fysisk form och jag köpte ut de resterande exemplaren. Ironi på hög nivå förstås, eftersom alla verkligen började ägna sig åt virtuella möten bara några månader senare. Så här står jag med nio kartonger av en bok som borde varit högaktuell.

Varför krävdes det en pandemi för att vi skulle börja ta virtuella möten på allvar? Kanske är det för att ett digitalt möte inte är ”på riktigt”?

Varför krävdes det en pandemi för att vi skulle börja ta virtuella möten på allvar? Kanske är det för att ett digitalt möte inte är ”på riktigt”? Eller blir det ett sämre möte när vi inte kan ta en kopp kaffe? Eller kanske är det teknikstressen? Antagligen alla tre.

Själv kommer jag aldrig att glömma studenten som loggade in en tidig morgonföreläsning utan kläder på överkroppen (kanske också på underkroppen, vad vet jag?). Och inte glömmer jag mitt misslyckade möte med Unitar, FN:s utbildningsenhet. Det hade varit lättare att framstå som kompetent om inte den tekniska plattformen uppdaterade sina drivrutiner samtidigt, så att jag visades upp och ned på deras skärm under hela mötet.

Nu har vi lärt oss hantera turtagning och blivit bättre handhavare av möten. Det finns några saker som verkligen är outnyttjade tillgångar. Snabbheten i att kunna koppla upp sig och hantera något. Flexibilitet i att kunna möta vem som helst. Vi kan bjuda in människor baserat på kompetens och inte geografi. I en kurs i forskningskommunikation för doktorander bjöd jag in mina drömgäster. Gissningsvis hade jag inte fått ja från alla dessa om jag hade bett dem resa tvärs över länder och kontinenter. Men en timme digitalt kan de flesta få in i kalendern.

Min numer trogna parhäst Anne som jag undervisat och skapat ett forskningsprojekt ihop med, har jag zoomat med i dagar. Vi sågs för någon månad sedan. Hon hade ben!

Jag började på en ny tjänst ett par månader innan pandemin. Det har inneburit att jag fått en massa kollegor som jag bara träffat digitalt. Min numer trogna parhäst Anne som jag undervisat och skapat ett forskningsprojekt ihop med, har jag zoomat med i dagar. Vi sågs för någon månad sedan. Hon hade ben!

Inom forskning om virtuella team finns begrepp som handlar om att vi bygger tillit digitalt annorlunda än om vi ses fysiskt. Digitalt skapas handlingsbaserad tillit; att personer loggar in i tid, säger bra saker och återkopplar när de lovat att göra det. I ett fysiskt samarbete bygger vi först vår tillit interrelationellt, på hur vi tror oss veta att personen är. Kanske är den handlingsbaserade tilliten inte så dum, att det faktiskt fungerar att jobba tillsammans.

Jag har däremot lagt mig till med några olater. Att bara ha byxor med resår. Att vara precis i tid till möten utan en sekund tillgodo. Att multitaska så fort det blir tråkigt (ärligt, det är ganska ofta).

Så kasta nu inte ut de digitala mötena med det berömda badvattnet. Snabbheten och flexibiliteten är oslagbar. Jag har däremot lagt mig till med några olater. Att bara ha byxor med resår. Att vara precis i tid till möten utan en sekund tillgodo. Att multitaska så fort det blir tråkigt (ärligt, det är ganska ofta).

En lärdom är i alla fall att forska om det man är intresserad av, snarare än vad som är populärt, som i mitt fall med digitaliseringens påverkan på hur vi samarbetar, arbetar, lever och leder. Har man breda byxor, kan man plötsligt bli modern. Någon som vill köpa en bok?

Lena Lid Falkman
Lektor vid Karlstads universitet och
forskare vid Handelshögskolan i Stockholm

Lena Lid Falkman

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023