– Rösten är ett otroligt viktigt arbetsredskap. Särskilt när man i pandemitider har fjärrundervisning tycker jag att man blir ännu mer beroende av sin röst för att nå studenterna. Man tappar så mycket av den icke-verbala kommunikationen och kan inte röra sig runt i rummet. Men å andra sidan behöver du inte prata så starkt när du sitter vid datorn, säger Suvi Karjalainen.
Hon jobbar som adjunkt med röst och tal för lärarstuderande vid Umeå universitet. I september disputerade hon vid avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi vid Lunds universitet med en avhandling om kommunikation i klassrummet. Avhandlingen ingår i ett forskningsprojekt om fortbildning för lärare.
Efter att ha varit tjänstledig för doktorandstudier, är hon nu tillbaka vid Umeå universitet. Hon har också en klinisk del på 25 procent som röstlogoped vid Norrlands universitetssjukhus.
Om rösten känns ansträngd och jag tycker att jag hörs dåligt, vilken ände ska jag börja i?
– Har man röstbesvär och känner att det är ett problem, tycker jag absolut att man ska söka hjälp av en logoped. Man ska inte behöva gå och konstant vara sliten i rösten. Logopeder hittar man via sjukvården, man kan höra med sin vårdcentral. Det finns även en del privatpraktiserande logopeder. Så finns det också andra som jobbar med rösten, om man inte har problem utan mer vill utveckla rösten kan man söka hjälp av logonomer.
Men det finns mycket som går att göra på egen hand.
– Man kan se om man kan ta hjälp av något tekniskt hjälpmedel. Det kanske finns ljudutrustning i salen – men universitetslärare kan inte alltid påverka vilka lokaler man föreläser i. Kanske kan man ha en bärbar röstförstärkare för att avlasta rösten.
Om jag går till själva rösten, vad ska jag tänka på?
– Grunden är en bra hållning. Oftast står man upp när man undervisar, men oavsett om man sitter eller står gäller det att tänka på att ha en bra hållning, att man är rak i kroppen och inte säckar ihop eller spänner sig och drar upp axlarna.
När man har en avspänd kropp får man lättare en avspänd röst.
– Och tänk på att bukandas. Det är luften som driver stämbanden och när vi bukandas får vi in mer luft, och vi får ut mer luft och får ett stadigare flöde till stämbanden. Vi kan driva dem bättre. Man får mer bensin till motorn, stämbanden är motorn och luften är bensinen, om man ska förenkla det, säger Suvi Karjalainen.
– Om du har spänningar i nacke, axlar eller käkar, försök komma till rätta med dem, för är man spänd i den regionen blir man snabbare trött i rösten. Då aktiverar man musklerna i struphuvudet och det är inte de som ska jobba utan det är magmuskulaturen och bukandningen som ska hjälpa till att driva rösten.
Det sägs ju att man ska försöka tala med ett lägre tonläge. Håller du med om det?
– Nja, både för sin egen skull och för lyssnarnas ska man gärna variera rösten. Det är inte kul för någon att man ligger högt hela tiden, och det är inte heller kul att man ska lägga ner rösten och ligga där hela tiden. Utan variera rösten, säger Suvi Karjalainen och illustrerar med olika tonlägen, ett pipigt ”ligger högt hela tiden?” och ett dovt ”och så ligger man där nere hela tiden”.
Men det är lätt att gå upp i tonläge, påpekar hon.
– När vi höjer röststyrkan, när vi pratar med en högre volym, går vi gärna upp lite i tonläge. Det ska man inte hamna i, även om man pratar lite starkare för att man är i en större sal ska man ligga kvar i sitt vanliga röstläge. Snarare att man kommer ner lite i tonhöjd när man tar i för att höras bättre, säger Suvi Karjalainen och illustrerar med ett kraftfullt ”Hallå, hör ni mig nu?”
Här finns olika knep att ta till för att hålla ett bra röstläge.
– Känner man att man hamnar lite högt i sitt röstläge, kan man humma lite på ”M”. Just m-ljudet är ett bra sätt att känna efter var jag har rösten någonstans och landa i var jag har rösten. Det är bra att humma innan man går in och ska föreläsa, som en form av uppvärmning. Görs detta med bukandning så kan det också vara ett sätt att lugna sig själv lite, ifall man känner att det behövs. En del harklar sig innan de ska börja säga någonting, men det är inte bra för rösten.
– Det är bra att andas genom näsan för då fuktar man inandningsluften bättre och fuktar samtidigt området för röstproduktionen. Tänk också på att dricka för att återfukta halsen så den inte blir irriterad.
Hänger rösthanteringen ihop med stress?
– Det som händer när vi är stressade är att vi ofta kommer upp i ytlig andning, i bröstkorgsandning. Och då får vi mindre kraft i rösten och då kanske vi också går upp lite i röstläge och låter pressade. Då blir det också jobbigt om andra uppfattar att jag är stressad.
Bra röstteknik motverkar stressad röst, förklarar Suvi Karjalainen.
–Det behöver inte höras att man är nervös även om man är det. Kan man kontrollera sin andning och röstteknik kan man vara hur stressad som helst på insidan och ändå låta lugn. Då kanske man tänker att den här föreläsningen går bra.
Om man vill utveckla sin röst, är det något man kan göra själv?
– Steg 1 är att man blir medveten om rösten. Att man funderar på vad det är jag vill utveckla – är det röstläget, är det röststyrkan, är det hållbarheten?
– Det är inte superlätt att göra något på egen hand, men jag tänker att man som steg 2 kan prova att ändra på olika saker. Det finns filmade övningar på nätet som det är lätt att googla fram. Grundläggande andningsövningar och röstövningar finns bland annat på 1177 och även hos Västra Götalandsregionen. Och som sagt är andningen viktig, att känna att man är avspänd och andas med magen, säger Suvi Karjalainen.
