– Du får inte begränsa medarbetarnas möjligheter att prata med media. Den här uppmaningen i mejlet är en sådan åtgärd som är direkt olämplig.
Det säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke i en kommentar.
Mejlet skickade Carin Alm-Roijer, prefekt för Institutionen för vårdvetenskap vid Malmö universitet, till sina medarbetare den 25 november efter att Universitetsläraren begärt ut en arbetsmiljökartläggning. Medarbetarna uppmanas då alltså att ta kontakt med dekanen om journalister hör av sig med frågor om den.
Samtidigt informerar prefekten om att Malmö universitet har beslutat att avsluta en medarbetares anställning vid institutionen och att det nu pågår tvisteförhandling. Relaterat till det skriver Carin Alm-Roijer: ”Om någon journalist kontaktar er så ska ärendet hänvisas till Universitetsdirektören Susanna Wallmark”.
Hon fortsätter:
”Om du har några frågor så kan ni ta kontakt med mig. Jag tror inte att journalisten kommer att kontakta enskilda medarbetare vid Institutionen, men jag vill försäkra mig om att alla känner en trygghet i hur man ska handskas med situationen.”
Meddelarfrihet omfattar alla
Meddelarfriheten innebär att alla människor, enligt tryckfrihetsförordningen som är en del av grundlagen, har rätt att ta kontakt med massmedia, till exempel för att lämna uppgifter för publicering. Offentliga tjänstemän och myndighetsanställda har även rätt att bryta mot sekretessbestämmelser när de tar kontakt med en journalist, dock med vissa undantag såsom brott mot rikets säkerhet. Vidare finns ett efterforskandeförbud, vilket innebär att det är förbjudet för offentliga arbetsgivare att efterforska vem som lämnat uppgifter till media.
Backar från formuleringen
När Universitetsläraren frågar institutionsledningen hur prefektens mejl till medarbetarna stämmer överens med tryckfrihetsförordningen så hör Carin Alm-Roijer av sig. Hon skriver till Universitetsläraren att hon ”av misstag använde ordet ’ska’ och inte ’kan’” samt att hon den 26 november har skickat ”ett förtydligande till alla medarbetarna vid Institutionen”.
Det nya mejlet till medarbetarna lyder:
”Hej igen. Jag har av kollegor blivit uppmärksammad på en olycklig formulering i det mejl som jag skickade ut igår med anledning av arbetsmiljökartläggning. I mejlet skrev jag att ni ”ska” hänvisa till Anders Kottorp vid frågor om arbetsmiljökartläggningen och till Susanne Wallmark vid frågor om ärendet i Personalansvarsnämnden. Självfallet är alla fria att prata med media, ett bättre ord hade varit att ni ”kan”. Ber om ursäkt för en slarvig formulering! Med vänlig hälsning Carin”
Motsatte sig arbetsmiljöundersökning
Den arbetsmiljökartläggning som Carin Alm-Roijer hänvisar till var något som hon från början motsatte sig. När huvudskyddsombudet ville ha en oberoende arbetsmiljöundersökning sade prefekten nej, vilket Universitetsläraren tidigare rapporterat om.
Efter ett föreläggande från Arbetsmiljöverket med vite på 80 000 kronor har nu undersökningen genomförts.
”Misstro” och ”härskarfasoner”
Av undersökningen, som genomförts av Previa framgår bland annat följande:
”En betydande andel av intervjudeltagarna beskriver en kultur med hård ton, konkurrensinstinkt, tävlingsanda, man släpper inte på kontrollen, misstro, hierarkier, härskarfasoner, individualism, prestige. De flesta som tar upp detta tema beskriver det som destruktivt och som ett besvärande inslag på jobbet. Ett fåtal hävdar att detta är vad man får räkna med på en akademisk arbetsplats, inget konstigt, snarare normal konkurrensanda.”
Och vidare:
”En betydande andel av medarbetarna anger att arbetsmiljön präglas av mycket skvaller, intriger, ryktesspridning, negativt historieberättande, oro, rädsla, informellt ledarskap i destruktiv bemärkelse, gnabb, gnällighet”.
Samtidigt beskriver medarbetarna i Previas undersökning arbetsmiljön på ett mer positivt sätt:
”Cirka 60 % av medarbetarna, rapporterar att de trivs bra eller väldigt bra på jobbet. Etiketter som trevligt, trivsamt, trivs med arbetsuppgifterna, trivs jättebra, väldigt god arbetsmiljö, oproblematiskt används för att beskriva trivseln. Det ska poängteras att många av dessa har redovisat en hög trivsel samtidigt som de har pekat på flera av de andra nämnda utmaningarna i arbetsmiljön.”
Malmö universitet har upprättat en handlingsplan för hur man ska fortsätta arbetsmiljöarbetet vid Institutionen för vårdvetenskap.
