Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Katter är Roberts melodi

Han har klappat geparder och suttit öga mot öga med lejonungar. Men mest uppmärksamhet har lingvisten och fonetikern Robert Eklund fått för studierna av katters kommunikation. Att påstå att han älskar katter vore en underdrift, men allergin sätter stopp för att ha en egen.

19 november, 2018
Anders Jinneklint
Håkan Lindgren
Robert Eklund

Vi borde tipsa pressen om det här…
Robert Eklund anade nog att han hade rätt men kunde ändå inte förutse vidden när han föreslog sina forskarkollegor att skicka ut ett pressmeddelande om deras nya, gemensamma projekt. Det var i början av 2016 och de hade nyligen beviljats anslag ur Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, för att inleda forskningsprojektet Melody in Human–Cat Communication, Meowsic, med målet att studera interaktionen mellan katter och män­niskor.

Lunds universitets kommunikatörer var med på noterna och plötsligt ville journalister från världens alla hörn ha kontakt med den svenska forskartrion. Washington Post, Der Spiegel, Discovery Channel och Pravda är bara några exempel på medier som intervjuat dem, Robert Eklund har för längesedan tappat räkningen.
Och vid det laget hade de inte ens börjat forska.

Har spelat in katter i två år
Vi träffas i Robert Eklunds lägenhet i Västerhaninge söder om Stockholm. Härifrån pendlar han ett par gånger i veckan till Linköpings universitet där han är biträdande professor i språk och kultur med inriktning mot fonetik, den enda i Sverige med den titeln.

Under två års tid har han spelat in katter. För att undvika att djuren ska känna sig stressade eller hotade har inspelningarna skett i deras hemmiljö. I samarbete med Susanne Schötz och Joost van de Weijer vid Lunds universitet undersöker han hur katter låter i olika situationer, till exempel när de vill ha mat eller bli utsläppta. Genom att få en bättre förståelse för katterna hoppas forskarna att människor ska lära sig att anpassa sig bättre efter katternas behov, vilket kan ha både sociala och medicinska fördelar.

De har också studerat om människor ändrar sin röst när de talar med katten. Inspelningsplatserna har varit Stockholm, Skåne och Östergötland och forskarna undersöker även lokala skillnader i katternas läten.
– Vi har fått frågan ”tror ni att det finns dialekter hos katter?” och den är egentligen okontroversiell. Aristoteles påpekade redan på sin tid att fåglar har skilda dialekter i olika delar av Grekland. De senaste åren har man hittat dialekter hos många arter, bland annat norska fenvalar. Så fort du har något som inte är hundra procent medfött, utan inlärt, så lär du få någon sorts variation. Är det variation mellan olika orter så kallas det dialekter. Jag är övertygad om att det finns men jag tror kanske att vi har spelat in för få katter för att kunna uttala oss med statistisk säkerhet, säger Robert Eklund.

Ville bli yrkesmusiker
Att han skulle slå in på en akademisk bana var långtifrån självklart. Som barn ville Robert Eklund först bli astronom. Sedan drömde han om att bli konsertpianist och var lovande ända tills han bröt lillfingret och tappade lusten, ”är du 14 år och inte spelar Rachmaninovs pianokonserter utantill så är du körd”. I 20-årsåldern fastnade han i stället för luta och flyttade till London för att studera renässans- och barockluta i hopp om att bli yrkesmusiker. Under studierna konstaterade han att det var roligt men inte tillräckligt för att vilja ha det som yrke. I dag ger han max fem konserter per år, annars blir spelandet tråkigt.

I stället började Robert Eklund studera lingvistik vid Stockholms universitet, där han snart blev både den första amanuensen i allmän lingvistik och därefter den första doktoranden i datorlingvistik. I samband med ett examensarbete i att bygga talande datorer på Telia Research fick han jobb inom Telias industriforskning, där han var med och byggde det första systemet som gör att datorer kan känna igen svenskt tal, vilket alla röststyrda telefontjänster använder sig av i dag.
– Om ni ringer ett företag och får prata med en dator i stället för en människa är risken överhängande att jag är inblandad, konstaterar han.

Olika omständigheter gjorde att Robert Eklund flyttade sina doktorandstudier till Linköpings universitet, där han – fortfarande som Teliaanställd – blev industridoktorand inom ramen för Företagsforskarskolan, ett projekt med syfte att knyta industri och akademi närmare varandra. 2005 disputerade han på en avhandling om på vilka sätt människors talspråk inte är flytande, att vi uttalar ljud som ”öh”, upprepar oss med mera – något som datorer måste känna till för att kunna förstå mänskligt tal.

”Jätteallergisk mot lejon”
Robert Eklunds vardagsrum domineras av välfyllda bokhyllor. Men det som ofrånkomligen fångar blicken är ett trettiotal kattdjur i plysch som ligger i soffan och på golvet, samt ett tjugotal stränginstrument (plus ett piano och ett par syntar), hängande ovanför soffan och stående på golvet. Sakerna ringar in några av hans största intressen: musik, läsning och katter.
– Katter är ju bara bäst, snyggast och gulligast, säger han.

Några levande katter finns dock inte i hemmet. Robert Eklund växte upp med katt till femårsåldern, då livet en dag tog en snöplig vändning.
– Jag hade legat och myst med katten på sängen och märkte hur ögonen rann. Då gick jag in till mina föräldrar och sa ”jag är nog allergisk mot katter”.

I dag klarar han, med hjälp av tabletter, att träffa både tamkatter och större kattdjur.
– Jag är jätteallergisk mot lejon, till exempel. Men geparder är bättre för allergiker.

Robert Eklund är sannolikt en av få allergiker som vet hur han reagerar på vilda kattdjur. I egenskap av både volontär och forskare har han träffat, eller i alla fall sett, närmare 20 av världens 37 kattarter.

Foto: Prisca Lüthi

Samarbete i Namibia
En av dessa är karakalen, som Robert Eklund ses hålla i på den här omslaget av den tryckta upplagan av Universitetsläraren nr 8/2018. Sedan 2011 samarbetar han med anläggningen N/a’an ku sê Wildlife Sanctuary i Namibia, som huvudsakligen ägnar sig åt att flytta vilda djur bort ifrån där människor bor.
– En markägare som misstänker att en leopard eller en gepard river deras djur skjuter inte längre djuret utan ringer anläggningen och ber dem komma dit, där de då fångar in djuret, ”förvarar” det på egen mark, och när de hittar en lämplig plats släpper ut det igen, förklarar Robert Eklund.

Favoritkatten är nog geparden, även om ”de kan vara lite spattiga”. Inget slår dock att sitta och titta en lejonunge rakt i ögonen.
– Lejonet är den enda vilda katten som är social och det syns när de tittar på en, i ett par lejonögon möter man den vänligaste och själfullaste kattblick som finns. Leoparder ser ut som om de vill äta upp dig – och det vill de! Geparder är alltid rädda, de ser ängsliga ut. Men lejon har väldigt varma ögon, det är jättegulligt.

Jämförde gepards och tamkatts spinnande
I samband med sin avhandling kom Robert Eklund också in på i vilka sammanhang människor pratar på både ut- och inandning.
– Då snubblade jag över Darwin som 1872 skrivit att det finns en massa ljud på inandning i djurvärlden, till exempel gepardens spinnande och apornas skrik.

Det här ville Robert Eklund studera närmare och hörde därför av sig till ett projekt i Sydafrika för vilda djurs bevarande, där han varit volontär.
– Jag hade läst kanske 100 böcker och 5 000 artiklar om vilda kattdjur men inte hittat någonting annat än anekdotiskt om hur de pratar. Då berättade jag att jag är fonetiker och frågade om jag fick ta med professionell utrustning och spela in en gepard och kanske skriva en artikel.

I ett Youtubeklipp som visats nästan 200 000 gånger ses Robert Eklund spela in geparden Caines spinnande. Resultatet blev en artikel där han jämför hur den stora geparden spinner jämfört med en vanlig tamkatt.
– Vi kom fram till att det är samma ton, trots att tamkatten väger 2,5 kilo och geparden 65 kilo. Samma ton på en smällfet gepard och en tamkatt! Däremot är gepardens pulser mycket längre, en tamkatt låter pf-pf-pf-pf och geparden prrrrr-prrrrr men det är samma ton och alla katter som spinner har samma ton.

Med gepardartikeln i bagaget begav han sig till den årliga fonetikkonferensen i Lund.
– Jag fick höra att ryktet gick att ”nu har proppskåpet brunnit totalt på Robert”.

Men konferensanordnaren var ingen mindre än Susanne Schötz, som i dag arbetar med Robert Eklund i kattforskningsprojektet. Hon hörde föredraget, gick direkt hem och spelade in sina katter och på den vägen är det.

Vill studera delfiners prat
I december räknar de med att presentera de första resultaten från projektet och då lär mediecirkusen ta fart igen. Och så kan det nog fortsätta för Robert Eklund, om hans nästa ansökan blir beviljad.
– Just nu är jag med på en projektansökan om hur delfiner pratar, och jag brukar säga att katter och delfiner är de två djur som kan tävla om människors intresse. Fast delfiner ger lite andra vibbar, new age och att vara smartare än människan och sådana myter. Faktum är att vi redan har gjort intervjuer och tv-inslag om delfiner redan innan vi sökt pengar, så jag stålsätter mig – får vi pengar så börjar det om igen.

Anders Jinneklint
Håkan Lindgren

Robert Eklund, 56 år, är biträdande professor i språk och kultur med inriktning mot fonetik vid Linköpings universitet. Han har två postdok­perioder bakom sig, den ena på ett språk­teknologi­företag i Berkeley (CA, USA) och den andra inom hjärn­forskning med professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet.

 

Han är stolt ägare till ett 30-tal plyschkatter, samlandet började när han fick en katt i disputationspresent av flickvännen Miriam Oldenburg och resten har han köpt på resor i olika länder. En av favoritkatterna är en naturtrogen avbild av en gepardhona.

– Det känns lite som att man fortfarande är i Afrika när det första man ser på morgonen är en gepard som står och vaktar. Hjärnan är ju väldigt lättlurad, så någonstans tror man att den är riktig, säger han.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023