Ungerns regering stärker greppet om forskningen

Ungerns regering fortsätter att steg för steg försöka ta kontroll över landets vetenskapsinstitutioner. Attackerna på den akademiska friheten riktas särskilt mot samhällsvetenskapen och studier rörande genus, invandring och minoriteter.
2017 försökte den ungerska regeringen stänga ner det privata Central European University.

– Regeringen använder taktiken söndra och härska. I dag är det mest samhällsvetarna som har problem, i morgon kanske det är humanisterna, säger kulturgeografen Péter Balogh som efter 16 år i Sverige flyttade tillbaka till hemlandet Ungern och nu forskar vid Institutet för regionala studier på landets största forskningsinstitution, Hungarian Academy of Sciences.

I juli röstade regerings­majoriteten i parlamentet igenom att 70 procent av veten­skaps­­akademins statliga finansiering på 1,3 miljarder kronor ska gå via det nya ministeriet för innovation och teknologi, vilket akademins representanter har kallat för en oacceptabel inskränkning av dess autonomi.

Sedan dess pågår förhandlingar med den aktuella ministern, som föreslagit att stänga vissa av akademins institutioner och flytta andra till statliga universitet, vilka regeringen redan ökat kontrollen över.

Genusvetenskap stoppas
Regeringen har också stoppat landets två masterutbildningar i genusvetenskap genom att dra tillbaka programmens ackreditering.
Dessa angrepp på den akademiska friheten har i regerings­trogen media föregåtts av en kampanj av osaklig kritik och osanna påståenden om akademiska institutioner och discipliner.
– Ni kan nog gissa vilka det är som pekas ut. Forskare som sysslar med genus, hbtq-frågor och minoriteter, som romer. Sådana frågor som inte passar regeringens ideologi. Tidigare sa regeringen att den håller på att bygga en illiberal stat, men nu är det nya slagordet kristen demokrati, säger Péter Balogh.

2017 försökte regeringen stänga ner det framstående privata universitetet Central European University i Budapest, efter att ha spridit konspirations­teorier om dess grundare, den ungersk-amerikanska och judiska finans­mannen George Soros. Det uppnår nu de nya kraven som regeringen ställer på utländska universitet men har ännu inte fått sin licens godkänd, och osäker­heten kan försvåra universitetets rekryteringsarbete.
– Det bästa det internationella forskarsamhället kan göra är att inte räkna bort oss, utan fortsätta samarbeta med ungerska institutioner, säger Péter Balogh.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Forskning, Politik, Utland