Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

I huvudet på Bengt Brülde

Vad är kärlek? Vad är ett gott liv? Vad kan vi begära att individer ska offra för klimatet? Filosofiprofessor Bengt Brülde ger sig på mänsklighetens stora frågor – och tycker att det är viktigt att ta politiskt ansvar som filosof.

23 april, 2018
Jennie Aquilonius
Tomas Ohlsson
– Ett av målen är att bli lugnare och mer närvarande, få tyst på det inre tjattret i huvudet, säger Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, om varför han mediterar regelbundet.

Lågan slocknar och blir till röd glöd. En rökstrimma stiger upp framför Buddhafiguren på altaret. Rökelsen fyller rummet med en tung, mustig doft. En klar ton ljuder genom salen när Bengt Brülde slår metallstickan mot klangskålen. Han är klädd i en brun rock och sitter på tre svarta kuddar. Sluter ögonen. Hit till Göteborg Zen Center kommer han runt två gånger i veckan för att meditera.
– Ett av målen är att bli lugnare och mer närvarande, få tyst på det inre tjattret i huvudet, säger han.

Och tjattrar gör det. I hans huvud snurrar ibland tankar om kärlek och vänskap, global rättvisa och klimatkrisen. Men som professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet har Bengt Brülde kanske mest gjort sig känd som lyckoforskare – och som moralexpert i ”Moraltestet” i radioprogrammet Christer, som sändes i P3 fram till 2013.

Det finns olika definitioner av lycka, säger han. Den som används i forskningen handlar ofta om livstillfredsställelse – hur nöjda männi­skor är med sina liv. Andra former är eufori, ett lyckorus, och välbefinnande, att vi helt enkelt mår bra. Den fjärde typen av lycka är sinnesfrid, en inre stabil glädje, och här kan meditation spela en viktig roll.
– Det syftar till att nå sinnesfrid. Kopplingen till välbefinnande är inte lika självklar. Men det finns en del forskning som visar att folk som mediterar mycket eller håller på med mindfulness-övningar mår bättre och är mindre stressade. En del mediterar också för att upptäcka sanningen om sig själva och världen eller för att bli en bättre människa. För mig är det nog en blandning.

Blev dumpad
Bengt Brülde sitter i en ockragul soffa i umgängesrummet utanför meditationssalen och berättar om när han blev dumpad för ett par år sedan. Plötsligt. Från ingenstans. En tid senare pratar de i telefon. Hon säger att hon fortfarande älskar honom.
– Det fick mig att fundera över vad kärlek är. Kan man bete sig så mot någon man älskar? Det här behövde redas ut.

Frågan triggar den intellektuella nyfikenheten. Han ger sig på den filosofiskt. Börjar forska. Läser verk av psykologer, sociologer, idéhistoriker. Få svenska filosofer har tagit sig an kärleken de senaste 20–30 åren, men Bengt Brülde bryr sig inte om vad som anses hett inom akademin, var forskningspengarna finns. Han byter ofta forskningsämne och har svårt att förstå dem som håller på med samma frågor under hela sin karriär. Som hittar sin position och ständigt måste försvara den.
– Jag kan inte begripa det, det måste vara hur tråkigt som helst. Jag kan känna att nu är jag klar med det här ämnet och vill hitta något nytt.

Kärlek och vänskap
Forskningsprojektet om kärlek får sällskap av vänskapen. En nära vän dör plötsligt och Bengt Brülde blir förvånad över att han inte sörjer på det sätt som han förväntat sig. Det får honom att undra över vad en riktig vän är och vad som skiljer nära vänskap från att bara vara kompisar.

Boken om kärlek och vänskap ligger nu hos förlaget och målet är att den ska komma ut under sommaren. Bengt Brülde har tittat på romantisk kärlek, vänskap, föräldrars kärlek till sina barn och människokärlek, alltså det som många religioner predikar, att vi ska älska vår nästa.
– Jag tror inte att det finns någon gemensam nämnare för allt vi kallar kärlek. Om det finns det så är det välvilja. Men är det samma välvilja? Om vi rotar i det kan vi se att föräldrars välvilja mot barnen är mer långsiktig, de kan gå emot barnets vilja för att barnet senare ska få ett bra liv. Men kan jag göra det som kärlekspartner? Ska min välvilja mot dig utgå från din egen idé om vad det innebär att ha det bra, eller kan jag delvis inta en annan syn?

Han har hittat 28 saker som karaktäriserar den romantiska kärleken. Det handlar om känslor som åtrå och tillit mot den vi älskar, att vi vill leva med personen och att relationen ska hålla över tid. Vi idealiserar ofta vår partner och ser hen som oersättlig.
– En avgörande skillnad mellan vänskap och romantisk kärlek är att vänskapen är mindre possessiv och exklusiv, det finns ett slags ägandeinslag i den romantiska kärleken. Om jag älskar dig vill jag ha något slags ensamrätt till dig, åtminstone på vissa områden, som fredagskvällarna, sexet och semestrarna. Det får du inte göra med någon annan. Samtidigt ger jag mig själv till dig på samma sätt. Detta kan bli problematiskt om omfattningen blir för stor.

Många av den romantiska kärlekens kännetecken finns också i den nära vänskapen. Själv har Bengt Brülde svårt att bestämma sig för om han har några riktiga vänner eller inte.
– Ibland kan jag få för mig att jag har flera nära vänner eftersom det finns många som jag kan snacka med om precis vad som helst, men sedan hörs vi inte så ofta. Ibland kan jag känna att jag inte har någon nära vän.

Meningen med livet
Nära relationer är också en av de faktorer som bidrar till lycka. Men att meningen med livet skulle bli en röd tråd i forskningen var inte självklart från början. Det är 1990-tal i Göteborg när Bengt Brülde ska välja forskningsämne. Det är svårt och han börjar ifrågasätta vad han håller på med. Vad ska alla de akademiska studierna tjäna till? Livet blir väl inte bättre av att han lär sig en massa saker? Det leder in tankarna på spåret om vad som är ett gott liv, och en avhandling om livskvalitet. Svaret om vad som gör livet värt att leva blev, i väldigt grova drag, att känna välbefinnande av goda skäl.

Bengt Brülde börjar föreläsa om livskvalitet och snabbt kommer publikens frågor. Hur ska vi göra för att få det där goda livet? Det blir nästa forskningsprojekt. Många är oeniga om vad livskvalitet är, men alla är överens om att lidandet står i vägen. Den som minskar lidandet för sig själv och andra borde alltså få ett bättre liv, resonerar han. Sagt och gjort. Det blir en postdok i Toronto om lidandets orsaker och former.
– Jag tyckte också att det var ett lämpligt ämne eftersom jag då kanske kunde få ihop mitt akademiska jag och mitt mediterande jag. Buddhismen handlar mycket om att eliminera lidande.

Bengt Brülde sätter sig på biblioteket i Toronto och läser om smärta, ångest och depression. Där hittar han lyckoforskningen, som är relativt ny vid den här tiden, och ändrar sitt projekt till både lycka och lidande.
– Lycka och lidande ligger ju på samma skala. Den som ligger högt på lyckoskalan mår bra och den som ligger lågt är olycklig och mår dåligt. Då blev frågan: Hur ska vi förklara var människor ligger på skalan och hur ska de bära sig åt för att höja sig?

Klimatetik och global rättvisa
En annan röd tråd är samhällsfrågorna. I dag undervisar Bengt Brülde i global rättvisa, har slutat äta kött och publicerat en bok om klimatetik och en om hur vi bör konsumera. Han har inga förhoppningar om att filosofin ensam ska rädda världen, men hoppas att hans forskning och undervisning ska ha något slags betydelse, till exempel genom att någon av alla studenter en dag får inflytande.
– Filosofin kan också hjälpa oss att bli mer klara över våra argument. Jag är i en position där jag kan prata om varför ingen av oss bör äta kött. Det är viktigt att ta politiskt ansvar som filosof och ge ett litet bidrag till en bättre värld. Men det finns inga garantier att det har någon effekt, särskilt i klimatfrågan ser det mörkt ut.

Men solbrännan avslöjar att han inte bara är en förebild. Bengt Brülde känner av vintern. Tillsammans med mörkret kommer ofta känslor av meningslöshet och av att vara uttråkad. Då hjälper solen och värmen. Nu har han precis kommit hem från en semester på Kuba. Han förklarar att vi aldrig kommer att få bukt med miljöproblemen med frivilliga insatser, det är att ställa för höga krav på individen.
– Det är nog ingen framkomlig väg. Många har en villkorad önskan att bidra, de kan aldrig tänka sig att sluta flyga om inte andra också gör det. Denna knut kan bara politiken lösa. Jag är en stark anhängare av en radikal miljöpolitik.

Just nu forskar Bengt Brülde om åldrande. Han är 58 år och människor runt omkring blir äldre och börjar gå i pension.
– Vi har pratat mycket om vad åldrandet innebär och hur de som går i pension ska förvalta den där möjligheten att ha all tid i världen.

Inne i det vita rummet glöder rökelsen fortfarande. Det börjar bli dags för Bengt Brülde att hoppa på sin svarta cykel och trampa iväg till Göteborgs universitet. Han ska presentera en artikel om exploatering tillsammans med sin doktorand, som forskar om rättvis global handel. I morgon kväll kommer han tillbaka hit till Göteborg Zen Center för att leda en meditation.

Jennie Aquilonius
Tomas Ohlsson

Bengt Brülde är 58 år och professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han bor i dag i Masthugget i Göteborg, är vegetarian, cyklar året runt och har en flickvän i Malmö. Han har skrivit böcker om allt från lycka och meningen med livet till klimatetik, hälsa och affärsetik.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023