I år arrangerades March for Science i lördags, 14 april, på tre platser i Sverige: Stockholm, Lund och Luleå.
Den enda platsen där man faktiskt marscherade var i Lund där deltagarna promenerade 2 000 meter tur och retur, mellan forskningsanläggningarna Max IV och ESS.
– Genom att gå mellan de anläggningarna ville vi också passa på att visa att Lund och Skåne gör väldigt mycket för vetenskapen, säger Ben Libberton, kommunikatör vid Max IV laboratoriet.
Mellan 80 och 90 personer deltog i promenaden.
– Vi tog många bilder och videor för att använda när vi börjar en digital kampanj för vetenskapen som kommer att pågå hela året eftersom det är valår, säger Ben Libberton.
”Inte mottagliga för andras åsikter”
I Luleå manifesterade först cirka 100 personer vid Gula paviljongen mitt i staden där fyra av Luleå tekniska universitets forskare talade.
Senare kom ett 80-tal personer till en paneldebatt i Vetenskapens hus. I panelen fanns representanter från akademi, politik, näringsliv och media. De var överens om att samtal är grunden för att motverka kunskapsresistens.
– När rädslan sprids blir vi inte mottagliga för andras åsikter, utan söker oss till sammanhang där alla tycker lika. Det är farligt eftersom det hindrar samtal. Varje gång vi lyfter frågorna börjar fler personer reflektera och ställa frågan ”Hur vet du det?”. På sikt får det stor betydelse för samhället, säger Luleå tekniska universitets rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn i ett pressmeddelande.
Själva livsnerven för universitetslärare
Vid manifestationen för vetenskap i Stockholm samlades kanske 200–300 personer på Norrmalms torg.
Vid inledningen av manifestationen deltog SULF:s ordförande Mats Ericson i en utfrågning.
– Jag sade ungefär att frågan ”hur vet du det?”, eller snarare ”hur vet vi det?”, är själva livsnerven för universitetslärare och forskare. Vi försöker hjälpa våra studenter att tänka kritiskt och fundera över var informationen kommer ifrån. Det är en de viktigaste uppgifter vi har som lärare och forskare i högskolan, säger Mats Ericson till Universitetsläraren.
Bakom #Hurvetdudet?, står 75 organisationer, universitet, föreningar, företag och myndigheter, som vill ge forskningsbaserad kunskap mer utrymme i politik och samhällsdebatt under valåret 2018.
Bland talarna i Stockholm märktes Fredrik Christensson, Centerpartiets talesperson för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, Hanna Stjärne, vd för SVT, och Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
230 platser i världen
Årets manifestationer under March for Science var globalt färre än i fjol.
För ett år sedan var det manifestationer på över 600 platser i hela världen, i år samlades människor på cirka 230 platser.
Vetenskap & Allmänhet, som samordnar arrangemangen i Sverige, hade förutsett att manifestationerna inte skulle vara lika omfattande i år.
– Förra året var det en mycket speciell situation när Donald Trump nyligen tillträtt som USA:s president och i en rad uttalanden ifrågasatt vetenskapssamhällets slutsatser. Det bidrog nog till att många kände att nu måste vi ut och manifestera. Vi räknade med att det inte var lika många som ville manifestera på gator och torg i år, så vi gjorde på ett annat sätt, säger VA:s generalsekreterare Cissi Askwall.
”Viktigaste valfrågan”
Därför blev March for Science inledningen till en kampanj som ska pågå fram till valet i september: #Hurvetdudet?, om behovet av en mer kunskapsbaserad politik.
– Frågorna om vetenskapens relevans är precis lika viktiga i år. En av frågorna för March for Science är behovet av en mer kunskapsbaserad politik. Det tar vi fasta på eftersom det är valår i år, säger Cissi Askwall.
Även om det inte var så stor uppslutning på gator och torg var det stor aktivitet i medier, både sociala och traditionella.
Bland annat hade 53 organisationer undertecknat en debattartikel i Svenska Dagbladet med budskapet att ”Hur vet du det?” är den viktigaste valfrågan.
I Upsala Nya Tidning skriver tre representanter för Statens veterinärmedicinska anstalt om att vi ska vara rädda om fakta. Exempelvis sprider små grupper utan vetenskapligt underlag att hundar kan drabbas av autism om de vaccineras.
Och i Sydsvenska Dagbladet skriver fyra ledande representanter för Max IV, ESS och Lunds universitet att de förespråkar vetenskapliga resonemang och bevisbaserade beslut.
