Krigarkungen som spred bildning i Estland

Sveriges näst äldsta universitet ligger i staden Tartu i södra Estland. Här bygger Daniel Sävborg upp forskningsverksamheten, fördjupar sig i fornnordiska sagor och firar Gustav II Adolf.
Daniel Sävborg, professor i skandinavistik.
Det var under Gustav II Adolfs styre som det på allvar började grundas skolor och universitet i dåvarande Livland, berättar Daniel Sävborg, professor i skandinavistik.

I parken bakom Tartu universitets vita byggnad tronar statyn av Gustav II Adolf. Den står här eftersom den svenske kungen grundade lärosätet 1632. Det är därmed Sveriges näst äldsta universitet efter Uppsala.
Daniel Sävborg, professor i skandinavistik, berättar att statyn har rivits och byggts upp igen i samband med vem som styrt landet.
– I slutet av Sovjettiden blev det tradition bland halvoppositionella studenter att bygga en snögubbe där statyn hade stått, säger han.

Institutionen för nordiska studier ordnar varje år ett event med föredrag och musik på Gustav Adolf-dagen den 6 november. Men svenskkopplingen har inte alltid varit uppskattad. Under Stora nordiska kriget i början av 1700-talet förlorade Sverige sina baltiska provinser och Tartu universitet, TU, stängde. Det öppnades först hundra år senare, då som ett kejserligt ryskt universitet.
Språket var tyska eftersom den bildade klassen bestod av balttyskar. Då ansåg ryssarna att de hade grundat lärosätet 1802.
– 1952, under Stalintiden, firades 150-årsjubileet högtidligt. Men snart vände vinden och många ville hålla fast vid det svenska arvet och att Tartu var ett gammalt universitet. 1982 firades i stället TU:s 350-årsjubelium. Det är intressant att lärosätet blev två sekel äldre på 30 år.

Den gemensamma historien lockar esterna till ämnet
En tung doft av gamla böcker. I de ljusgröna hyllorna i institutionen för nordiska studiers bibliotek står verk av författare som Snorre Sturlasson. I en guldram på väggen sitter ett porträtt av Georg Stiernhielm, den svenska skalden som bodde i Tartu på 1600-talet. På bilden gömmer han sin ena underarm, eftersom han miste högra handen i en duell.
– Det var bra för litteraturforskningen, vi kan datera alla hans manuskript utifrån om han skrivit med höger eller vänster hand. Han jobbade på den tredje svenska hovrätten som grundades här i Tartu.
Först 400 år senare, 2010, kom Daniel Sävborg hit för att bygga upp forskningsverksamheten vid institutionen för nordiska studier. Att Tartu är ett gammalt svenskt universitet lockade.
– Det var under svensktiden som det på allvar började grundas universitet och skolor i dåvarande Livland. Det finns mycket ont att säga om Gustav II Adolf, men han ville sprida bildning. Känslan av en gemensam historia gör också att många ester vill studera svenska.

I dag finns forskningsprojekt och hålls vetenskapliga forskningsseminarier. Det finns flera doktorander, gästföreläsare och samarbeten med utländska universitet. I december ordnas en stor konferens om möten med det övernaturliga i fornnordisk litteratur. Daniel Sävborgs egen specialitet är fornnordiska sagor.
– Det övernaturliga var en central del av människors föreställningsvärld tidigare. Samtidigt har vi själva svårt att uppfatta det som en riktig del av verkligheten och det har gjort att vi missat mycket från den tiden.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Utland