Jacob Heidbrink förklarar i ett debattinlägg (Universitetsläraren 4/2008) myndigt att doktorander har eget ansvar att planera sin vidare karriär efter doktorsexamen. Kloka individer har inget behov av några särskilda stödfunktioner för detta, heter det, så universiteten kan, och bör, undvika att försöka träna upp sådan ”påhittighet”. Förutom att detta givetvis är en politisk inställning snarare än ett särskilt bra beslutsunderlag för landets olika universitet, så glömmer Heidbrink bort doktorandernas mycket särpräglade arbetssituation. Avhandlingsprojektet är mycket omfattande och ska bedrivas på allt kortare tid. Dessutom inträder, för de flesta doktorander, det allra högsta arbetstempot i slutet av doktorandbanan. Det är också i detta skede man på allvar vet vilket fokus man kan tänkas ha inför framtiden, och eventuell karriärplanering sammanfaller då troligen med denna intensiva slutfas. Här kommer då tiden att bli knapp, och forskningsarbete ställs direkt emot aktiviteter som syftar till att säkra postdoktoral försörjning.
FÖRUTOM ATT DETTA givetvis inte gynnar doktoranden, så bör man betänka att det heller inte gynnar universitetet, eftersom det är synnerligen troligt att den slutliga forskningsprodukten blir mindre bra än den kunde blivit om doktoranden givits full möjlighet att koncentrera sig på detta primära arbete. I de fall universiteten kan erbjuda ett halvårs försörjning, till exempel som lärare, efter disputation, och under denna period erbjuda karriärplaneringsresurser, och annat stöd, så kan man nog räkna med att detta betalar sig i form av mer harmoniska och effektiva doktorander, och bättre avhandlingar.
Det här kan enskilda fakulteter och institutioner mycket väl välja att göra till en policy där möjligheter (i form av lärarbehov mm) förekommer. Där man inte kan göra det, eller helt enkelt inte gör det, får man ta till det näst bästa: just den organiserade coaching och organiserade karriärplanering som en modern arbetsmarknad sällan kan få för mycket av.
MIKAEL SUNDSTRÖM
fil. dr|universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet
