Det blev några av frågeställningarna när Vetenskapsrådet arrangerade öppen debatt under rubriken Forskarens röst och roll i samhällsdebatten. Vetenskapsrådets nytillträdde styrelseordförande Björn von Sydow inledningstalade och sade sig vara förtjust i alliterationer, det handlar om forskarens ”prestationer och pretentioner”. Debatterna kring hur forskningen ska nå ut och legitimeras är många, den här gången var anledningarna två, en är att VR nu lägger i en högre växel när det gäller att forskare och politiker ska mötas. Den andra anledningen var en debattartikel skriven av professorn i internationell ekonomi, Lars Calmfors, på DN Debatt. Moderatorn och journalisten Patrik Peter sammanfattade Calmfors artikel i att forskare hörs mindre och mindre i debatten, att unga forskare vänder sig bort, ”med avsmak”. Calmfors själv skulle förstås ha ingått i panelen, men var förhindrad av influensa, ersättare var professor Magnus Henrekson, också han ekonom, som började med att tala om förändrade förutsättningar i forskarvärlden: – När Lars Calmfors disputerade var det kanske fem ekonomer som gjorde det, idag är det cirka 60 per år.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.
VR vill ha fler möten forskare – politiker
Är det så att allt färre forskare deltar i den offentliga debatten? Beror det i så fall på rädsla att bli missuppfattad eller ovana vid medievillkoren? Vilket ansvar har medierna när forskningsresultat förmedlas till allmänheten? Och kan universitetens informationsavdelningar bli bättre på att göra forskningen begriplig?
1 juni, 2007
Universitetsläraren
Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
