År 1995 beslutade regeringen att inrätta ett antal professurer med inriktning mot genusforskning. Den här politiska satsningen var inte okomplicerad. Inte förrän 2001 hade sex professurer tillsatts och på vägen hade flera av dem förlorat mycket av sin genusprofil.
Idag har genusvetenskapen en helt annan akademisk mognad och de professorer som det senaste året tillträtt sina tjänster är inomakademiskt tillsatta.
– När man nu rekryterar och anställer professorer betyder det att genusforskningen har etablerats med utbildning från grundkurs till magisternivå och att man lyfter fokus från grundutbildning till forskarutbildningen, säger Tiina Rosenberg.
Genusforskning har varit ifrågasatt de senaste åren.
– Det är delvis en tråkig och ideologiskt inriktad kritik som framförallt framförs i medierna där många som inte är involverade i akademisk verksamhet gärna höjer sin röst.
Men det motståndet upplever hon inte finns inom akademin.
– Jag känner inte igen bilden i massmedia, där man misstänkliggör genusvetenskapen, från det inomakademiska arbetet, varken från Stockholm eller från Lunds universitet. Jag kan inte se att vi skulle vara ringaktade på något sätt, tvärtom.
Sedan Tiina Rosenberg tillträdde som professor har hon organiserat om Centrum för genusvetenskap.
– Jag jobbar för att få fram en medel-stor institution, ett litet men välskött centrum. Det är otroligt viktigt för mig att man har en fast anställd personal och en vardagsorganisation som håller. Nästa steg är att tänka på forskningen.
Centrum i Lund har en gammal specialitet, forskning om familj och välfärdsstat.
Något som också funnits på plats tidigare är postkolonial forskning och Tiina Rosenberg kommer med queerforskning.
– Jag tycker att vi med familj och väl-färds-stat, postkolonial inriktning och queerinriktning får en väldigt stark forskningsprofil, säger hon.
Större intresse i Sverige
En annan av de professorer som tillträdde förra året är Jeff Hearn som är professor i kritisk forskning om män vid Linköpings universitet. Han har lång erfarenhet som genusforskare, är från början sociolog och disputerade 1986 vid Bradford Uni-ver-si-ty i England. Hearn har varit forskningsprofessor vid University of Manchester och gästprofessor vid en rad universitet i Europa. Sedan 1997 är han huvudsakligen verksam i Finland och är nu på halvtid professor vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och på halvtid professor i Linköping. Han har publicerat 35 böcker, de flesta om olika aspekter på genus.
Jeff Hearn jämför läget för svensk genusforskning med situationen i Storbritannien och Finland och hans intryck är att det finns ett större intresse för genusfrågor i Sverige, i samhället och inom akademin, både generellt och möjligheter till tjänster. Och åtminstone fram till nu har det också funnits ett större intresse från regering och forskningsråd.
I Finland har genusvetenskap en svagare ställning än i Sverige, både i samhällsdebatten och inom akademin.
I Storbritannien har inte genusforskningen haft det lätt de senaste 10–15 åren, det har varit en process där genusforskningen har gått från att ha haft självständiga enheter till att åter inkorporeras i vanliga samhällsvetenskapliga eller humanistiska institutioner.
Men bilden är inte entydig.
På ett annat plan har Finland varit framgångsrikt i jämställdhetsarbetet med 22 procent kvinnliga professorer mot 15–16 procent i Sverige. Och brittisk genusforskning har ett stort internationellt inflytande.
– Så det går inte att säga att det är underbart i ett land och fruktansvärd i ett annat, säger han.
Aspekter på manlighet
Jeff Hearn har de senaste åren granskat en lång rad aspekter på manlighet.
Han har forskat om genus och genuspolicy i stora multinationella företag i Finland och initierat stora EU- och andra europeiska projekt med många forskare som studerat män och maskulinitet i olika länder i Europa.
Han har också undersökt pornofieringen av mainstream-tv, hur pornografin influerar vanliga tv-kanaler, som MTV, och också forskat om våld och manlighet.
I Sverige deltar han tillsammans med fem andra professorer från Linköpings och Örebro universitet i projektet Gendering Excellence, en av tre excellenta forskningsmiljöer inom genusvetenskap.
Hans forskningsteam fokuserar på genus och män.
– Det kretsar kring manlighetens hegemoni, hur män tas för givna.
Forskningsteamet arbetar med tre underområden.
1. Forskning om män, chefer, i multinationella företag.
– Det är en viktig fråga, det är män med stor makt. En del multinationella företag har mer makt än länder.
2. Ålder och åldrande. Vi föreställer oss ofta en man som en yngre person.
Hur påverkar det vår mansbild att alltfler män är äldre? Och hur är egentligen äldre mäns liv?
3. Män och virtualitet. Informationsteknologin påverkar hur vi ser på män. Hittills har vi till exempel behövt en fysisk skådespelare för att göra film, nu kan man använda virtuella skådespelare. Hur påverkar det här hur vi ser på män och genus?
Jeff Hearn förklarar att han ogillar termen ”mansforskning”.
– Den kan tolkas som motsatsen till kvinnoforskning, eller forskning ”ägd” av män, tillhörig män.
Dessutom har nästan all traditionell forskning handlat om män och maskulinitet, fast man inte betraktat det så.
– Ta krigshistoria, fackföreningshistoria eller företagshistoria. Fast de studierna är inte skrivna utifrån hur män är ”könade”, hur manligheter är konstruerade.
Detta gäller de flesta områden, också konst och medier.
– Ta Hollywoodfilmen till exempel, dess olika genrer, som westernfilmer, thriller eller action kan ses som skildringar av maskuliniteter, men det görs sällan. På det sättet är många akademiska arbeten pre-vetenskapliga, de ser inte det mest uppenbara i det de studerar.
Därför bedriver Jeff Hearn kritisk forskning om män, det blir ett annat sätt att se på historien.
Vad ska man göra för att utveckla genusforskningen i Sverige?
– För att utveckla institutionerna krävs resurser. En bra början är att Vetenskapsrådet fördelat 60 miljoner kronor till tre excellenta forskningsmiljöer inom genusvetenskap, till universiteten i Umeå, Uppsala samt Linköping och Örebro.
– Resurser är viktigt. Genusvetenskap är fortfarande en liten verksamhet och det är långt till att den blir fullt utvecklad i termer tjänster och anslag.
För att utveckla genusvetenskap som vetenskap ser Jeff Hearn tre områden som kräver uppmärksamhet.
1. Förhållandet mellan genus och andra sociala dimensioner som etnicitet, klass och ålder, det som ibland kallas intersektionalitet.
2. Sexualitet.
– Den behöver utforskas i sig, jag tycker det är en fara att se genus och sexualitet som samma sak.
3. Genus och naturvetenskap och teknologi.
– En stor del av genusforskningen har utvecklats inom samhällsvetenskap och humaniora och det finns mycket att göra på alla de tekniska och na-turvetenskapliga områdena.
PER-OLOF ELIASSON
Övriga nya genusprofessorer 2006:
Ulla M Holm, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet
Ewa Gunnarsson, professor i genus, människa och maskin vid Luleå tekniska universitet
Ulf Mellström, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet
Anita Göransson, professor i genus, ekonomisk förändring och organisation vid Linköpings universitet (på halvtid, sedan tidigare också professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet)
