Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Framtiden oviss för Campus Skellefteå

Verksamheten vid Campus Skellefteå har minskat de senaste åren och kommunen är orolig över utvecklingen. De två universiteten som har utbildningar i Skellefteå ser helt olika på framtiden.

12 maj, 2016
Per-Olof Eliasson
Medan Umeå universitet drar ner på sin verksamhet vid Campus Skellefteå ser Luleå tekniska universitet sin satsning där som framgångsrik.

Campus Skellefteå är ett så kallat multiuniversitetscampus, det vill säga att fler än ett lärosäte bedriver undervisning och i vissa fall forskning där. I Skellefteå är det Luleå tekniska universitet, LTU, och Umeå universitet som har verksamhet. På senare tid har antalet utbildningar minskat och Skellefteå kommun är orolig över utvecklingen.
– LTU har många program och utökar också i viss utsträckning. Men när det gäller Umeå universitet ser vi att programmen minskar och har gjort det under ett antal år, säger kommunalrådet Lorens Burman.

Han upplever att lärosätenas regionala ansvar inte är lika prioriterat som tidigare.
Frågan är om Skellefteå kommun kan göra något åt utvecklingen.
– Vi har kontinuerlig kontakt med de två universiteten, men vi har ingen förhandlingsposition för det är universiteten som äger frågan var de förlägger sina utbildningar. Den enda förhoppning vi kan ha är att regeringen får stopp på centraliseringen av utbildningsplatserna. Det är viktigt att utbildningar inte enbart är koncentrerade till några få universitetsorter utan att de också finns regionalt förlagda, säger Lorens Burman.

”Neddragningen är strategisk”
Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet bekräftar att antalet utbildningar och helårsstudenter har minskat vid Campus Skellefteå. Neddragningen i Skellefteå ingår i en uttalad strategi.
– Vi är övertygade om att det långsiktigt och hållbart sett inte gynnar vare sig regionen eller studenterna att förlägga utbildningar på kanske ett 30-tal olika platser i norra Sverige, svarar Anders Fällström via mejl.

– Det viktigaste är att universitetet lyckas dra till sig studenter från hela Sverige och världen, ge dem en riktigt högkvalitativ utbildning och få dem att stanna kvar i regionen. Vi jobbar nu mycket med att studenter vid universitetet ska knytas till organisationer, kommuner eller företag i regionen, skriver han.
Den ändrade strategin har stött på motstånd i delar av regionen men Anders Fällström anser att universitet börjar närma sig en förståelse hos de allra flesta.

Förutom det strategiska tänkandet finns det även konkreta orsaker till neddragningarna i Skellefteå.
– Vi tycker inte det är försvarbart att lägga stora resurser på att utveckla en utbildning och sedan behöva lägga ned den efter några år. Ofta finns ett gott söktryck när en utbildning startar men det går sedan ned drastiskt. En anledning är att utbildningar oftast rekryterar regionalt.

Anders Fällström poängterar att Umeå universitet anser sig ha ett ansvar för hela regionen och inte bara för utbildningar i campusorter som Skellefteå.
– Vi bedriver till exempel som enda lärosäte i landet läkarutbildning på fyra orter, och en variant av vår nya socionomutbildning ges från 2019 över stora delar av Norrland, skriver han.

När det gäller Campus Skellefteå betonar han att Umeå universitet inte har några tankar på att lämna orten.
– Vi ser positivt på samarbetet med Skellefteå, men allt kommer inte att se ut som det alltid gjort. Jag är dock övertygad om att nya samarbetssätt är mycket bättre också för Skellefteå på lång sikt.

LTU satsar långsiktigt
Luleå tekniska universitet har en helt annan inställning.
– Strategiskt har vi sagt att vi är ett universitet som finns på fyra orter, Luleå, Skellefteå, Piteå och Kiruna, och att vi vill utvecklas på samtliga våra campus, säger Staffan Sarbäck, universitetsdirektör vid LTU.

Han menar att förankring på orten har stor betydelse.
– På våra campusorter har vi både utbildning, forskning och permanent personal. Att vi har personal som bor och verkar på orten tror vi är en framgångsfaktor, det skapar kreativitet. Andra lärosäten med undervisning på flera orter bedriver ofta den med tillrest personal, säger Staffan Sarbäck.

Han kallar Campus Skellefteå ett miniuniversitet.
– Sedan vi startade i Skellefteå 1982 har vi haft forskning med inriktning mot trä. Där finns inte bara utbildning, där finns en vetenskaplig grund med flera professorer och forskarutbildning. Det gör att vi får en långsiktighet och stabilitet.

Han menar att Campus Skellefteå ett win-win-arrangemang.
– Vi har bra stöd av Skellefteå kommun, de har byggt ett gemensamt bibliotek, gemensam sporthall och kårhus. SP har också ett forskningsinstitut inom trä på campus.

Per-Olof Eliasson

Campus Skellefteå

Campusområdet har med start i slutet av 1980-talet vuxit fram från ett studiecentrum.
Antalet studenter var högst läsåren 2011–2012 med cirka 2 600 studenter och har nu minskat till drygt 2 000 studenter. Av dem läser drygt 400 program från Luleå tekniska universitet , cirka 800 fristående kurser från LTU, och 250 studenter läser program från Umeå universitet.
Drygt 100 läser ett YH-program medan cirka 400 studerar på en distansutbildning med stöd från lärcentrum vid campus.

 

Luleå tekniska universitet ger i Skellefteå en rad program inom datateknik och datorspelsutveckling, ekonomie kandidat, flera utbildningar till högskoleingenjör, en master i träteknik, tekniskt basår och utbildning i attributmakeri för film- och tv- scenografi.

 

Umeå universitet ger i Skellefteå sjuksköterskeprogrammet samt   socionomprogrammet, men socionomprogrammet kommer inte att starta igen.

 

Forskning vid Campus Skellefteå sker främst inom träteknik, datateknik och elkraft men också inom datorspel.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023