Under 2024 genomförde institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPLK, en verksamhetsförändring. Det blev till slut tio personer som sades upp på grund av arbetsbrist i samband med nedskärningar. Därefter upprättades fyra turordningslistor.
Lokala facken ansåg att det inte behövdes så många kretsar som arbetsgivaren ansåg. Förbundsjuristen Claudia Guala på SULF konstaterar att det var oklart varför de olika turordningsgrupperna såg ut som de gjorde i kretsarna, hur och varför man hamnade i den ena eller den andra gruppen.
Även fackförbundet Sveriges lärare anser att Göteborgs universitet har delat in turordningskretsarna alltför snävt och att man därmed har brutit mot både LAS och gällande kollektivavtal. Sveriges lärare menar att medarbetare med tillräckliga kvalifikationer och längre anställningstid har fått lämna medan personer med kortare anställning har fått stanna.
Enligt medarbetarna själva handlar det om lärare som alla är utbytbara med varandra. Övertaligheten gällde undervisning för blivande förskollärare och fritidspedagoger men enligt Claudia Guala på SULF hade facken möjligen kunnat tänka sig en uppdelning mellan förskollärare och fritidspedagoger.
– Men att det skulle bli fyra turordningskretsar, det är inte rimligt, säger Claudia Guala. Under tvistens gång har SULF identifierat ytterligare 56 medarbetare som man menar har haft i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter som de turordnade. SULF har heller inte fått svar på varför de 56 inte har kretsats.
– Då har arbetsgivaren sagt att den och den har ledningsfunktioner men när vi har kollat omfattningen så är det snarare lägre nivå än någon annan som har kretsats, säger Claudia Guala.
Claudia Guala
Förbundsjurist, SULF
SULF har tre medlemmar som har blivit drabbade av institutionens beslut. Alla hade de varit anställda länge vid Göteborgs universitet, 19, 17 och 10 år. Claudia Guala menar att en av dem inte skulle ha varit föremål för kretsningen överhuvudtaget. Den medlemmen var ledig med anledning av en postdokanställning och hade varit så i två år. Men kring de arbetsuppgifter som hen utförde före tjänstledigheten rådde det inte arbetsbrist.
– De två personer som tog över hens arbetsuppgifter har inte turordnats så vi förstår inte varför hen har blivit turordnad och uppsagd. Den andra medlemmen som vi menar inte borde ha kretsats, har forskat huvudsakligen, och inte haft undervisning. Det är andra som har forskat på lägre grad som inte har kretsats, och andra som har undervisat i större omfattning än medlemmen, som inte har kretsats, påpekar Claudia Guala.
När det gäller den tredje medlemmen kan SULF acceptera att den har kretsats men hävdar att arbetsgivaren inte har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Enligt Claudia Guala har det funnits flera anställningar som de tre hade kunnat omplaceras till.
Förhandlingar pågick lokalt i över ett år och Göteborgs universitet menar att det inte har skett några felaktigheter. Men när det sedan blev central förhandling, före jul förra året, tyckte Arbetsgivarverket att ärendet hade skötts på ett felaktigt sätt. Arbetsgivarverket uppmanade då de berörda SULF-medlemmarna att undersöka om det fanns några lediga anställningar som de skulle vara intresserade av. Det utlovades att medlemmarna skulle få de aktuella anställningarna och i annat fall skulle myndigheten återkomma med, som de uttryckte det, belopp för tvistens lösning till de före detta arbetstagarna.
När väl förhandlingarna återupptogs efter jul hade Arbetsgivarverket ändrat sig. Plötsligt hade lärosätet inte gjort något fel och därefter har Arbetsgivarverket gått på den linjen.
Sveriges lärare har stämt Göteborgs universitet gällande samma verksamhetsförändring och samma turordningsbrott som SULF nu stämmer GU för. Det handlar om två medlemmar och Arbetsgivarverket har lämnat sitt svar, de menar att tvisten bara har förhandlats på en nivå och att det är anledningen till att stämningsansökan ska avvisas. Det borde ha förhandlats på två nivåer, anser Arbetsgivarverket och kallar det för en blandad tvist för att det också är ett kollektivavtalsbrott. Nu ska Arbetsdomstolen ta ställning till Arbetsgivarverkets avvisningsyrkan.
– Det allvarligaste är vad det har inneburit för arbetstagarna, att de har blivit av med sina anställningar. Två av dem har fått flytta till andra delar av landet, med sina familjer. En så stor myndighet ska inte göra sådana fel. Rent rättsligt är det också allvarligt att de försöker ändra på den praxis som har rått sedan länge. Ska de ha så små kretsar måste de förklara varför. Det har de inte gjort och den otydligheten har varit genomgående, säger Claudia Guala och suckar över att processen har dragit ut på tiden.
Jacob Lindberg är arbetsrättsjurist vid Göteborgs universitet och svarar i mejlform till Universitetsläraren. När det gäller de två tvistefrågorna, utformningen av turordningskretsarna och huruvida arbetsgivaren har fullgjort sin omplaceringsskyldighet, hänvisar juristen till att han på grund av tvisten inte kan kommentera det specifika ärendet utöver ”de extensiva underlag som har upprättats i ärendet.” När det handlar om arbetsgivarens ansvar kring information om processen som rör verksamhetsförändringar rent generellt ”så framgår det av lag och avtal vilken information som ska lämnas och i vilken ordning.”
Arbetsrättsjuristen hänvisar också till ett styrdokument som Göteborgs universitet har tagit fram. Styrdokumentet klargör processen för verksamhetsförändringar, understryker han. Apropå processen och att den har dragit ut på tiden skriver Jacob Lindberg: ”Min uppfattning är att den främsta förklaringen till att de lokala förhandlingarna tog viss tid att avsluta ligger i att det under förhandlingarnas gång har förts in en betydande mängd material och uppgifter som har behövt utredas.”
Catrine Folcker, SULF:s ombudsman, menar att Göteborgs universitet har hanterat ärendet dåligt och att man har brustit både när det gäller turordningskretsarna och omplaceringsutredningarna.
– Det är aldrig bra att behöva gå så långt som till en stämning, men det är ändå bra att vi gör det för att markera att så här får det inte gå till.
