Med värdeskapande pedagogik får studenter göra skillnad för andra människor eller samhället i stort.
– Det kan handla om att hjälpa sjukvårdspersonal att komma på en ny smak som får en äcklig medicin att bli godare eller att locka bredare publik till den lokala fotbollsföreningens matcher, säger Martin Lackéus, doktor i entreprenöriell utbildning vid Chalmers tekniska högskola.
Martin Lackéus
Doktor i entreprenöriell utbildning vid Chalmers tekniska högskola
Han har utvecklat värdeskapande pedagogik och forskat om arbetssättet på alla nivåer i utbildningssystemet i 15 år. Inom högre utbildning har Martin Lackéus alltmer börjat kalla metoden för samverkanspedagogik för att koppla till högskolans samverkansuppdrag. Effekterna är numera starka och väldokumenterade, enligt honom.
– Studenterna blir mer engagerade, motiverade och lär sig på djupet. De utvecklar även förmågor som annars är svåra att lära sig, som handlingskraft, att ta initiativ, hantera osäkerhet, kommunicera och att presentera saker så att de framstår som intressanta för andra, säger han.
Anders Hultén är universitetsadjunkt och har jobbat i drygt sex år för att integrera värdeskapande pedagogik på kandidatprogrammet i event management vid Högskolan i Borås. Han brukar börja med att låta studenterna skapa värde för varandra på ett okomplicerat och roligt sätt. Under första terminen får de skapa värde för andra i klassen, och några studenter har exempelvis ordnat quizkvällar.
– De får komma igång försiktigt och lära sig att det finns en poäng med att vi inte vet allting och att det inte är så farligt att göra fel. Sådana trygga förändringsagenter vill jag skapa, säger Anders Hultén.
Anders Hultén
Universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås
Senare får studenterna skapa värde utanför högskolan och samarbeta med externa organisationer. Det kan handla om att hjälpa företag eller föreningar att genomföra olika event.
– Några studenter hjälpte till exempel den lokala handbollsföreningen att bygga nya strukturer för att engagera spelarna i ungdomslagen. Barnen fick vara faddrar åt varandra och lärde på så sätt känna spelare i olika åldrar, vilket de tyckte var kul.
Kontakten med de externa organisationerna har Anders Hultén byggt upp. Han har tidigare låtit studenterna själva kontakta värdorganisationerna.
– Då fick de ångest kan jag säga, och det blev svårt. Vi hade inte förberett dem så mycket, inte lärt dem hur man säljer in och vad det var de skulle sälja in.
Anders Hulténs tips till universitetslärare som vill börja arbeta med värdeskapande pedagogik är detsamma som han ger sina studenter: gör för att lära.
– Det är inte så komplicerat det här. Börja med att ge studenterna enkla uppgifter för att komma igång. Det kan vara att ta en kaffe med någon som de inspireras av som får berätta om sin karriär. Det brukar ge studenterna en boost och insikt om att det inte är så farligt att ta kontakt.
Ett annat råd är att ta kontakt med organisationer som är vana att hantera volontärer. Själv har han samarbetat med bland annat Röda Korset och andra ideella föreningar.
– De brukar vara glada att få hjälp och är tålmodiga, duktiga på att introducera nya personer och förstår att den här typen av samarbeten tar tid, säger Anders Hultén.
För Lucy Hatt börjar värdeskapande pedagogik alltid med ett problem eller en möjlighet. Ett av hennes favoritexempel är en student som ansvarade för underhåll av utrustning på ett sjukhus. Hans arbetsgrupp la mycket tid på att försöka lokalisera var till exempel blodtrycksmaskinen befann sig.
– I sitt projekt satte han spårningsenheter på all utrustning, vilket gjorde att personalen kunde ägna betydligt mer tid åt att reparera apparaterna i stället för att leta efter dem, säger Lucy Hatt.
Lucy Hatt
Docent i entreprenöriell pedagogik vid Newcastle University
Hon är docent i entreprenöriell pedagogik vid Newcastle University. Hennes studenter har arbetslivserfarenhet eller pluggar deltid samtidigt som de jobbar. De brukar därför skapa värde på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats.
I undervisningen följer hon en process där studenterna får definiera ett problem, identifiera vilka som berörs och vilket värde de ska skapa, för att sedan välja mellan flera möjliga lösningar. Under arbetets gång stämmer de av med uppdragsgivaren.
Det viktigaste som studenterna får med sig genom värdeskapande pedagogik är, enligt henne, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga, men framför allt handlingskraft.
– Det handlar om att sätta dem i förarsätet och ge dem en tro på att de faktiskt kan åstadkomma förändring.
Det svåraste, tycker Lucy Hatt, är att många studenter kommer med en förväntan om att vara passiva mottagare av kunskap. Att de ska bli matade med saker som de sedan kan kräkas upp och få poäng för. Värdeskapande pedagogik ställer det tankesättet på huvudet.
– Det kan kännas farligt för studenterna eftersom gränserna inte är tydliga och det inte finns ett rätt svar. Det kan skapa mycket motstånd.
Därför är det viktigt att vara tydlig med att det finns en process och hur den ser ut. Lucy Hatt berättar att metoden är unik eftersom varken hon själv eller studenterna vet hur projekten slutar.
– Det passar dagens arbetsmiljö där ingen vet vad som kommer att hända härnäst och alla verkar i en ovisshet som inte skådats tidigare. Den här typen av entreprenöriellt tänkande är designat för de förutsättningarna och hjälper studenterna att agera utifrån det som händer i stunden.
Martin Lackéus erfarenhet är att många lärare har svårt att komma igång med värdeskapande pedagogik. Utbildningssystemet premierar effektivitet och genomströmning medan den här metoden är tidskrävande, komplex och svår.
– Den kräver nya kompetenser och engagemang hos lärarna, tillsammans med resurser och stöd från ledningen.
Hans råd är att börja i det lilla och tänka progression. Han har tagit fram spelkort med 13 möjliga startpunkter.
– Man kan börja i kursens ämne och fråga sig vem som kan ha användning av den kunskapen. Det går också att ändra något man redan gör i en kurs, som att lägga till en extern mottagare.
Martin Lackéus har landat i att reflektionsuppgifter är det bästa sättet att bedöma värdeskapande pedagogik.
– Jag brukar avråda från att betygsätta reflektion, eftersom det motverkar syftet att reflektera på djupet, och använder i stället ett godkänt–underkänt-upplägg.
Så kommer du igång med värdeskapande pedagogik
Martin Lackéus har tagit fram 13 spelkort för att hjälpa lärare att komma igång med värdeskapande pedagogik. Ett av dem handlar om att låta studenterna visa omsorg genom att till exempel:
Undersöka vad en grupp behöver få hjälp med och ge den hjälpen.
Skapa något som lindrar, stöttar eller gläder någon.
Göra en liten omsorgshandling kopplad till en annan levande varelse.
Skapa en gåva i form av exempelvis stöddokument, aktivitet, insamling, informationsmaterial, besök eller hjälpmedel.
Källa: Martin Lackéus
