Den 3 juni fattade universitetsstyrelsen beslut om ett sparkrav på 120 miljoner över en treårsperiod. Beskedet kommer främst till följd av regeringens minskning av utbildningsuppdraget. Eva Pohl, Saco-S ordförande vid Linnéuniversitetet, vet i nuläget inte vilka tjänster som drabbas.
Enligt Eva Pohl kommer inte sparkravet som någon överraskning. Det har sedan 2024 pågått besparingar inom andra områden än forskning och undervisning. Exempelvis har universitetets it-avdelning gjort verksamhetsförändringar som ledde till uppsägningar. 2025 infördes även ett mjukt anställningsstopp inom förvaltningen och pensionsavgångar ersattes inte.
– Vi märkte redan då vart det lutade, säger Eva Pohl.
Hon berättar att en tredjedel av universitetets institutioner är i gång med verksamhetsförändringar. Hon kan i nuläget inte säga hur många tjänster som försvinner. Det genomförs även andra besparingar som att minska på uppdrag till exempel för biträdande prefekter på en av fakulteterna.
– Det pågår en förhandling. Men det finns risk för uppsägningar till följd av arbetsbrist. Och de chefer som blir kvar får helt enkelt fler arbetsuppgifter.
Verksamhetsförändringarna pågår enligt Eva Pohl i både Växjö och Kalmar. Hon har redan ärenden kopplade till arbetsbrist och omplaceringar. När beskeden kommer beror helt på hur snabba cheferna för varje institution är på att genomföra verksamhetsutredningarna, säger hon, och tillägger att ingen fakultet är särskilt drabbad.
– Det finns ingen strategi att attackera någon ämnesinriktning, utan det är jämnt över.
Sven Carlsson, universitetsdirektör vid Linnéuniversitetet, bekräftar att det fortfarande är oklart hur många tjänster som drabbas. Enligt honom kommer de största besparingarna riktas mot verksamhetsstödet. Han poängterar att besparingarnas påverkan på utbildning och forskning ska vara så liten som möjligt. Han kan dock inte garantera att undervisande och forskande personal är fredad.
”Det är samtidigt viktigt att vara tydlig med att besparingar av den här omfattningen innebär förändringar som kommer att påverka verksamheten på olika sätt.”, skriver Sven Carlsson i ett mejl.
Facket vid Linnéuniversitetet befarar uppsägningar
Linnéuniversitetet måste spara 120 miljoner kronor. Enligt lokala Saco-S finns en risk för uppsägningar till följd av arbetsbrist.
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Senaste artiklar:
Mest läst:
Tipsa oss! Du kan vara anonym.
Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se




