Hari Ram C. R. Nair är ursprungligen från Indien. Utan tidigare erfarenhet från akademin utanför hemlandet, gjorde han sin doktorandutbildning vid ett svenskt universitet. Efter att ha hjälpt en kollega med dennes studie, något som tog både tid och energi från Hari Ram C. R. Nairs avhandling, såg han sedan studien publiceras utan att han nämndes som medförfattare. Förra året skrev han om sina erfarenheter i tidskriften Science.
– Många nya doktorander är inte medvetna om behovet av dokumentation, säger Hari Ram C. R. Nair.
Hari Ram C.R. Nair
Postdok, Chalmers
Han tror att utmaningen är störst för forskare och doktorander som kommer från utomeuropeiska länder, på grund av kulturella skillnader inom akademin.
– De borde vara medvetna om sina rättigheter och veta hur de ska hantera sådana här situationer. Det är bättre att undvika dem, än att försöka lösa det i efterhand.
Habib Sadri är doktorand vid avdelningen för byggnadsteknik och belysningsvetenskap på Högskolan i Jönköping och sammankallande i SULF:s doktorandförenings arbetsgrupp för författarskap, forskningsetik och maktstrukturer.
– I akademins maktstruktur är doktorander ofta längst ner i hierarkin. Det gör att många inte vågar stå upp mot orättvisor eller hävda sina rättigheter, berättar Habib Sadri.
Orättvisa författarskap är inget ovanligt, enligt doktorandföreningens kartläggning, och problemet kan se ut på många olika sätt. Till exempel, berättar Habib Sadri, kan det röra sig om en orättvis förändring av författarordningen, krav från handledare om att denne ska stå som medförfattare på doktorandens artiklar eller att doktoranders arbete och idéer tas över av mer seniora forskare efter disputationen.
– Det som kanske är viktigast och mest oroande är att den här typen av tankesätt verkar vara så normaliserad, säger Habib Sadri.
Habib Sadri
SULF:s doktorandförening
Även Habib Sadri pekar på att doktorander från tredje land är särskilt utsatta, eftersom deras uppehållstillstånd är beroende av seniora forskares stöd. På så sätt kan handledaren pressa doktoranden till orättvisa villkor.
– Särskilt internationella, icke-europeiska doktorander är starkt beroende av sina utbildningsprocesser, för uppehållstillstånd i Sverige både för sig själv och för sina familjer. Så det gör att de ofta tvekar att lyfta problemen eller stå upp för sina rättigheter.
Doktorandföreningen menar att det är svårt att få hjälp vid konflikter kring författarskap, då många lärosäten saknar tydliga, oberoende mekanismer att hantera dem. Även när de finns är Habib Sadri osäker på hur väl de fungerar i praktiken.
– De är bara formella mekanismer som debatteras på papper, de är inte realistiska. Det gör att doktorander ofta står ganska ensamma i sådana situationer. Även när det finns en sådan mekanism eller någon man kan vända sig till, är det svårt att faktiskt göra det.
Arbetsgruppen planerar ett opinionsbildande arbete i framtiden, för att försöka påverka de bakomliggande strukturerna.
– Jag vet inte om det finns en lösning för det, men vi kan dra uppmärksamhet till problemet, säger Habib Sadri.
Hari Ram C. R. Nair är i dag postdoktoral forskare vid Chalmers tekniska högskola. Han har skapat ett protokoll baserat på sin doktorandhandledares arbetssätt, vilken gav honom både stöd och tips efter det förnekade författarskapet.
– Varje gång ett manuskript diskuterades förberedde han ett dokument där vi listade alla potentiella forskarnamn, deras roller och vad vi försökte åstadkomma, berättar Hari Ram C. R. Nair.
Detta sätt att arbeta utvecklade sedan Hari Ram C. R. Nair till ett protokoll att följa steg för steg.
– Jag har dokumenterat sex steg, som ett protokoll, ”IN-SAFE”.
Huruvida man följer Hari Ram C. R. Nairs protokoll eller något annat bryr han sig inte om, det viktiga är transparenta processer, officiella kommunikationsvägar och tydlig dokumentation. I sin forskargrupp arbetar han aktivt utifrån sitt eget protokoll i ett levande dokument som alla i projektet har tillgång till. Hari Ram C. R. Nair rekommenderar juniora forskare att vidta åtgärder för att förebygga konflikter om författarskap. Han är dock inte ute efter att göra något revolutionerande.
– Men oavsett var jag arbetar försöker jag göra människor medvetna och följa protokollet.
Sex steg som skyddar
ditt författarskap
Hari Ram C. R. Nairs protokoll IN-SAFE inkluderar följande sex steg:
- Initiera samtal: Frågan om författarskap ska diskuteras redan innan forskningsprojektet inleds.
- Notifiera ändringar: Kommunicera när det sker förändringar i rollerna.
- Säkra arbetet: Dokumentera och spara dina egna bidrag.
- Arkivera material: Spara anteckningar och utkast.
- Formalisera rollerna: Kom överens innan artikeln lämnas för publicering.
- Utbilda andra: Dela kunskapen med kolleger.
Källa: ”Subtle steps that protect your authorship” av Hari Ram C. R. Nair i Times Higher Education
