Hösten 2024 gjorde Statens servicecenter en förändring i systemet för löneutbetalningar. Då upptäcktes att ett antal akademianställda fått ut för mycket lön i samband med långtidssjukskrivning. Och plötsligt skulle den uppkomna skulden betalas tillbaka.
En av de drabbade fick en faktura på nästan 20 000 kronor, vilket Universitetsläraren skrivit om tidigare. Utöver det gjorde universitet så stora korrigeringar på hes lön, både i november 2024 och i januari 2025, att hen då inte fick någon lön alls.
– Lärosätena drog alltså av skulden på lönen, det kunde vara stora summor, kanske hela månadslönen. I fall där inte lönen räckte till att reglera skulden skickade man också fakturor med belopp att betala tillbaka. En fråga som då uppkom var om arbetsgivaren skulle gått till Kronofogden och kollat hur mycket pengar de kan ta från en person och denne ändå klarar sitt uppehälle, säger Robert Andersson, förhandlingschef för statlig sektor på SULF.
Normalt korrigeras en månadslön i utbetalningen nästa månad, exempelvis om någon varit sjukskriven.
– Det är inget konstigt att man korrigerar lönen månaden efter. Men har någon varit frånvarande en längre tid och inte haft så mycket lön, har man inte kunnat korrigera allt och det uppstått en löneskuld. Och när i det här fallet lönesystemet lades om blev skulder synliga som kanske hade sitt ursprung långt tillbaka i tiden, säger Robert Andersson.
Han påpekar att det har funnits en oklarhet kring när skulderna uppkom, om det var när systemet lades om eller tidigare. Det har betydelse för hur skulden får korrigeras och om kvittningslagen, som reglerar arbetsgivarens rätt att dra av en skuld från lönen, blir tillämplig.
Hur många som drabbats är oklart men i en långvarig tvist om återkraven har Saco-S företrätt ett 35-tal anställda genom SULF, de flesta vid Lunds universitet. De flesta är SULF-medlemmar, men vissa är också medlemmar i andra fackförbund.
Förlikningen med Arbetsgivarverket innebär att de flesta berörda får en mindre del av sin skuld avskriven eller återbetald i de fall den redan reglerats. Korrigeringarna ska ske senast i februari 2026.
– Det blev lite olika belopp för varje individ efter en trappa, lite större procentuellt ju högre skulden var.
Arbetsgivarverket har också gått med på att inte kräva ränta och att en del drabbade ska få en lång avbetalningstid för återstående skuld. I ett par fall med särskilda omständigheter avskrivs eller återbetalas hela skulden.
– Vi fann att en förlikning var det bästa sättet att hantera den uppkomna situationen, också för att få till ett avslut inom rimlig tid. Utifrån förutsättningarna är vi nöjda med utfallet, säger Robert Andersson.
Han har synpunkter på hur arbetsgivarna gått till väga när löneskulderna hade upptäckts.
– Det rimliga hade varit att man gått mer varsamt fram och varit mer hänsynstagande. Man skulle ha haft bättre kontakt med berörda och gett alla som ville få möjligheten till en hanterbar avbetalningsplan. Dessutom förefaller det ha varit dålig kommunikation lokalt mellan våra lokala föreningar och arbetsgivarna.
I en bilaga till förhandlingsprotokollet har SULF fört in ett antal frågor att diskutera.
Det handlar om hur lönespecifikationerna tydligare kan ange om det finns en skuld, vilka ersättningar arbetsgivaren ska få kvitta skulder mot, samt hur man lokalt bättre kan förbereda och genomföra sådana här typer av förändringar i administrativa system.
– Det finns en del att lära av den här processen så att man framöver kan undvika en upprepning av det inträffade, säger Robert Andersson.
Arbetsgivarverket vill inte bli intervjuat, skriver kommunikationschef Elsa Saboonchi i ett mejl till Universitetsläraren. På myndighetens webb kommenterar Carl Durling, biträdande chefsjurist vid Arbetsgivarverket, förlikningen:
”För oss har det varit viktigt att stå upp för vår modell om preliminär lön som innebär att om för mycket lön har betalats ut så ska den återbetalas”.
