För att få ett stipendium från statliga Chinese Scholarship Council, CSC, måste doktoranden skriva på ett hemligt avtal. Om doktoranden inte fullföljer sin forskarutbildning kan hen, eller närstående som står som borgenärer hemma i Kina, bli återbetalningsskyldiga. Borgenärerna får inte heller lämna Kina en längre period under stipendietiden.
Dessa hemliga avtal uppdagades år 2021. Vid den tiden tog Karolinska institutet, KI, emot upp till 30 CSC-doktorander om året. KI valde att pausa samarbetet 2022 efter att CSC inte hade velat ändra stipendiaternas villkor. Detta berättar Robert Harris som är KI:s vicerektor för forskarutbildning.
– Vi ifrågasatte också en klausul om återbetalningsskyldighet om doktoranden gjorde något som gick emot kinesiska staten.
Robert Harris
Vicerektor för forskarutbildning, Karolinska institutet
En tillsynsrapport av UKÄ har nu gett KI rätt i bedömningen att avtalet mellan stipendiaten och CSC bryter mot högskoleförordningens krav på att lärosätena ska ha insyn i stipendiaternas villkor och att dessa ska vara skäliga.
I Sverige är också huvudregeln att doktorander ska anställas. UKÄ bedömer att Kina inte ens kvalar in bland de länder vars stipendiater är undantagna denna regel, eftersom Kina har en egen forskningskapacitet och CSC-samarbetena inte är EU-finansierade.
KI ser nu över vilka fler åtgärder som lärosätet behöver vidta mot bakgrund av tillsynsrapporten.
– Det är positivt att vi har fått vägledning i gråzonerna så att det blir lättare att göra rätt, säger Robert Harris.
KI och KTH hade flest CSC-doktorander åren 2020–2023, men de verkade även vid Lunds universitet, Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet. KTH pausade aldrig CSC-samarbetet och vill inte heller i nuläget avsluta det. KTH ifrågasätter UKÄ:s juridiska tolkningar.
Stefan Östlund, KTH:s vicerektor för internationalisering, kallar högskoleförordningen ”ideologisk” i sin begräsning för statliga lärosäten att ha stipendiedoktorander. Han menar att den skapar en konkurrensnackdel i den internationella akademiska världen.
I år har KTH tagit emot 12 CSC-doktorander. Stefan Östlund säger att KTH har insyn i stipendiaternas villkor och vill fortsätta dialogen med CSC om frågan om återbetalningsskyldighet. Han tycker inte att det är orimligt att stipendiaten i vissa fall behöver betala tillbaka pengar, till exempel om hen stängs av efter oegentligheter, och att en modell med borgenärer inte behöver vara fel.
KTH:s CSC-doktorander kan också bli återbetalningsskyldiga om de inte jobbar i Kina i två år efter examen, vilket UKÄ menar är ett oskäligt villkor.
– I vissa länder får vi nog vara beredda sådana krav, säger Stefan Östlund.
Stefan Östlund
Vicerektor för internationalisering, KTH Magnus Glans
Hur rimmar det med akademisk frihet?
– Akademisk frihet är rätten att forska på det sätt och om de frågor man vill.
Innefattar det inte att verka som forskare var man vill?
– Det kan jag absolut hålla med om, men alla länder är inte som Sverige i det avseendet.
UKÄ:s tillsynsrapport har ett särskilt fokus på CSC-doktorander eftersom det är en stor grupp, men rapporten omfattar stipendiedoktorander i stort. I kartläggningen framgår det att KTH mellan 2020 och 2023 tog emot tre doktorander med statliga stipendier från Thailand, ett land som Stefan Östlund också konstaterar är en diktatur.
Enligt stipendiaternas avtal måste de jobba för den thailändska staten dubbelt så lång tid som de har studerat utomlands – alltså i åtta år efter en forskarutbildning på fyra år. Annars får de böta en summa på tre gånger stipendiebeloppet.
– Personligen tycker jag att det är en alldeles för lång period, men om stipendiaten ser det som ett sätt att erhålla en attraktiv utbildning så tycker jag att de ska kunna få göra det, säger Stefan Östlund.
UKÄ kommer att följa upp rapporten efter synpunkter från lärosätena och information om vidtagna åtgärder.
