Ny rapport: Sjunkande lönepremier för forskarutbildade

Det är mindre lönsamt att genomgå en forskarutbildning idag än för 20 år sedan. Lönepremien för forskarutbildade har sjunkit i både privat och offentlig sektor samtidigt som arbetsgivare efterfrågar mer kunskap och kompetens, visar en rapport från Saco.

Samtidigt som doktorspremien minskat så har andelen anställda med en forskarutbildning ökat, visar Sacos rapport.

Genomsnittslönen för en person med forskarutbildning jämfört med personer med en kortare högskoleutbildning har minskat med 22 procent sedan 2001, visar en rapport från Saco. Minskningen gäller i såväl privat som offentlig sektor, men det största fallet har skett i kommunerna, där den så kallade lönepremien minskat med 52 procent.

Håkan Regnér är chefsekonom på Saco och författare av rapporten. Han ser resultaten som en varningsklocka för samtliga arbetsgivare.
– Det är en oroväckande signal. Alla arbetsgivare som läser rapporten borde ta sig en funderare över varför det har blivit såhär, säger han.

Håkan Regnér

Chefsekonom, Saco

Samtidigt som doktorspremien minskat så har andelen anställda med en forskarutbildning ökat från 1,0 till 1,6 procent mellan 2001 och 2022. Håkan Regnér menar att behovet av högutbildade anställda är stort i samhället.
– I Sverige är det nog få arbetsgivare som skulle tacka nej till mer kunskap och kompetens. Tvärtemot känns det som att de ligger på offentlig sektor för att ge oss ännu fler utbildade arbetstagare. Då är det konstigt att de sedan inte betalar för den kunskap de efterfrågar.

Rapporten fastslår inga förklaringar till fallet i doktorspremien, men nämner ökning av antalet forskarutbildade och förändringar i efterfrågan på arbetskraft i både privat och offentlig sektor som möjliga orsaker.
– För arbetsgivarna tror jag att löner och allmänna arbetsvillkor är de allra viktigaste faktorerna att se över. Särskilt inom högskolesektorn, de borde vara på tårna i den här frågan. Det kan också påverka forskarutbildningens status, om premierna fortsätter att sjunka är det nog många som ifrågasätter om det ens är värt att satsa på.

I en skriftlig kommentar på rapporten instämmer SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa:
“Samhället behöver högkvalificerad kompetens för att klara dagens och framtidens utmaningar. Det är själva grunden i ett kunskapssamhälle. För att fylla det behovet så måste arbetsgivare värdera den kunskap och kompetens som forskarutbildade kan bidra med.”

I rapporten framkommer det att kvinnor har en högre doktorspremie än män, trots att kvinnor med en forskarutbildning tjänar i snitt 4 700 kronor mindre än män med forskarutbildning, enligt SCB. Det är alltså mer lönsamt för kvinnor att genomföra en forskarutbildning, trots att de ändå tjänar mindre än sina manliga kollegor.
– Det är trist att behöva säga det, men i gruppen kvinnor med kortare högskoleutbildning så är det en större andel lågavlönade individer än i motsvarande grupp med män. Män som inte är forskarutbildade har mycket större möjlighet att göra karriär än kvinnor i samma sits. Det är där skillnaden ligger, det är ett långsiktigt strukturellt problem, säger Håkan Regnér.

Sedan 2001 har andelen kvinnor bland de forskarutbildade ökat från 28 till 44 procent. Håkan Rengér tror att kvinnor kan komma att utgöra majoritet i gruppen framöver, särskilt med tanke på att de redan nu utgör drygt 60 procent av registrerade studenter inom högskolan i stort.

Även gruppen utrikesfödda har ökat rejält, från 21 till 37 procent.
– Det är ju fantastiskt att Sverige är intressant för utrikesfödda akademiker. Exakt vad det beror på är svårt att säga, men när jag pratar med universiteten så verkar det som att det ofta är väldigt många utrikesfödda som är mer meriterade för de tjänster som utlyses, säger Håkan Regnér.

Men även här skapar den sjunkande doktorspremien problem.
– Vi vill ju att de utrikesfödda som slutfört sin forskarutbildning här stannar i Sverige, men idag flyttar de flesta från landet bara några år efter sin examen, säger Håkan Regnér.

Skulle du säga att det är värt att påbörja en forskarutbildning idag, med tanke på rapportens resultat?

– Det tycker jag att det är, forskarutbildade tjänar fortfarande mer än personer med kortare utbildning, även om skillnaden idag är mindre än för 20 år sedan. Även om lön såklart är en viktig faktor så tror jag att det för många personer finns andra värden som spelar större roll, exempelvis bland ämneslärare som disputerar där ett livslångt lärande är avgörande, säger Håkan Regnér och fortsätter:

– Det är också lätt att glömma vilken skillnad en forskarutbildad kan göra på en arbetsplats, de är väsentliga för en fortsatt samhällsutveckling.

Sacos rapport i siffror

  • Andelen anställda som är forskarutbildade har ökat från 1,0 till 1,6 procent under 2000-talet.
  • Andelen kvinnor har ökat från 28 till 44 procent. Andelen utrikesfödda har ökat från 21 till 37 procent.
  • År 2022 arbetar 44 procent av de forskarutbildade i statlig sektor, 41 procent arbetar i privat sektor, 13 procent arbetar i regioner och 3 procent i kommuner.
  • Lönepremien för doktorsexamen varierar mellan sektorerna och är högst i regionen och lägst i kommunen.
  • Kvinnor har högre lönepremie för doktorsexamen än män i alla sektorer utan statlig, där premien är nästan densamma för könen.
  • Lönepremien är lägre för både kvinnor och män med doktorsexamen år 2022 jämfört med år 2001.
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv