De statliga anslagens ”omväg” via externa forskningsråd är ett grundproblem inom svensk forskning, skriver SULF.
– Någon gång måste man bryta utvecklingen mot mer och mer beroende av externa medel för forskning. Varje regering oavsett färg säger att de vill göra det. Men det händer inte, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF
I stället ökar andelen medel till forskningsråden, som kan bestämma mer och mer om vilka områden det ska forskas inom, menar hon.
För utbildningens del är problemet att ersättningsbeloppen per student urholkas på grund av statens effektivitetskrav. Därför vill SULF se ökade anslag för forskning respektive högre utbildning, och att dessa samlas. Alternativt krävs en omfördelning av anslag så att forskningsråd får en mindre andel, och lärosäten en större, enligt inspelet.
Förutom bättre ekonomiska förutsättningar vill SULF också se att propositionen innehåller förutsättningar för att skapa trygga anställningar och god arbetsmiljö.
”Ökade basanslag är inte det enda man kan hitta på. Men det gör förutsättningarna för långsiktighet bättre på lärosätena. Det gör också möjligheterna för att se till att det finns forskning inom ramen för anställningen bättre.”
Karin Åmossa
– Ökade basanslag är inte det enda man kan hitta på. Men det gör förutsättningarna för långsiktighet bättre på lärosätena. Det gör också möjligheterna för att se till att det finns forskning inom ramen för anställningen bättre, säger Karin Åmossa.
Därmed skulle också jämställdheten inom akademin förbättras, menar hon.
– Vi vet att fler kvinnor lämnar akademin på grund av dålig arbetsmiljö. De vill inte vara där, vilket förmodligen gör att vi förlorar talang.
Precis som lärosätena, har SULF med ett grundlagsskydd för den akademiska friheten på sin önskelista. Att enbart forskningens frihet finns inskriven i lagen gör skyddet halvt, säger Karin Åmossa.
”Man gjorde en förstärkning i högskolelagen om att lärosätena ska främja och värna akademisk frihet i all sin verksamhet, vilket faktiskt inkluderar högre utbildning. Men det finns ingen förpliktelse för staten.”
Karin Åmossa
– Man gjorde en förstärkning i högskolelagen om att lärosätena ska främja och värna akademisk frihet i all sin verksamhet, vilket faktiskt inkluderar högre utbildning. Men det finns ingen förpliktelse för staten.
Hon ser en oroväckande politisk utveckling i Europa, vilket gör ett sådant skydd nödvändigt.
Forskningsfinansiärer vill ha miljarder
I ett gemensamt inspel skriver Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova att forskningsfinansiärernas budget behöver öka med 9,7 miljarder kronor till 2028.’
De vill se insatser som underlättar för lärosätena att locka till sig och behålla forskare. Finansiärerna poängterar också att det behövs:
- ökad samverkan mellan samhälle och forskare.
- en övergång till ett öppet vetenskapssystem.
- ett stödsystem för ansökan, uppföljning och utvärdering av statligt finansierad forskning.
