Öppen vetenskap innebär att vetenskapen är transparent, tillgänglig och återanvändningsbar för forskning, innovation och utveckling. Det är bra för forskningen och därmed för samhällen. Öppen vetenskap diskuteras flitigt både inom akademin och inom politiken såväl i Sverige som i Europeiska unionen. I Sverige har det under de senaste åren blivit en självklarhet för forskarna att publicera sina artiklar öppet tillgängligt. Lärosätena har stöttat detta och har via Bibsamkonsortiet förhandlat fram kombinerade avtal för publicering och läsning där vi i dagsläget når cirka 90 procent öppen tillgänglighet till artiklar publicerade av korresponderande författare anknutna till svenska lärosäten.
I den senaste forskningsproppen satte regeringen upp mål om att Sverige ska ha implementerat ett öppet vetenskapssystem till år 2026. Detta gäller såväl artiklar, monografier, konstnärliga verk som vidhängande forskningsdata. Utöver detta har Kungliga biblioteket även fått ett uppdrag att skapa nationella riktlinjer för öppen vetenskap som ska presenteras i början av år 2023. Att arbeta för ett öppet vetenskapssystem är något som inte bara drivs och anammas av politiken utan även av forskarsamhället.
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har en samordningsgrupp för öppen vetenskap som arbetar strukturerat för att lärosätena ska samverka för att till år 2026 uppnå ett öppet vetenskapssystem. Lärosätena i SUHF har gemensamt antagit en färdplan för öppen vetenskap med en vidhängande tidsplan om vad som bör implementeras på lärosätena varje år. Färdplanen är i dagsläget främst inriktad på hur vi hanterar och tillgängliggör forskningsdata och artiklar men den kommer att vidareutvecklas.
Paraplybegreppet öppen vetenskap inbegriper inte bara artiklar och forskningsdata utan även begrepp som öppen metod, öppen källkod, medborgarforskning och öppna lärresurser. SUHF har skapat en arbetsgrupp för att utveckla arbetet med öppna lärresurser. I detta arbete är det viktigt att de även diskuterar kurslitteratur. Stockholms universitet, dess förlag och Stockholms universitets studentkår önskar att starta diskussionen om kurslitteratur som en öppet tillgänglig lärresurs! Genom att diskussionen lyfts hoppas vi även på att kurslitteratur som en öppen lärresurs kommer att reflekteras i de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap som Kungliga biblioteket håller på att skriva.
Undervisningen på våra lärosäten ska bygga på en vetenskaplig grund och förutsätter att alla studenter ska kunna tillgodogöra sig de lärresurser som lärarna anvisar, genom att de ska vara tillgängliga. Så är inte alltid fallet i dag! Särskilt inte i tider när studenter tvingas göra svåra prioriteringar gällande sina utgifter på grund av det ekonomiska läget. Lärresurserna i form av kurslitteratur är oftast inlåsta bakom betalvägg och ofta kostsam för studenterna att få tag på. Ibland är det inte ens möjligt.
Det är egentligen samma situation som gäller för de vetenskapliga artiklarna. Anställda vid lärosätena skriver kurslitteraturen och lämnar rättigheterna till förlagen, i ersättning mot viss royalty, och sedan säljs kurslitteraturen tillbaka till lärosätenas bibliotek och studenter.
På Stockholms universitet har vi, både lärosäte och studentkår, under en längre tid fört diskussioner om hur kurslitteratur i större utsträckning skulle kunna hanteras som öppna lärresurser. Att publicera kurslitteratur öppet tillgängligt på ett vetenskapligt förlag har fördelar för såväl lärarna och studenterna som universitetet. Som all vetenskaplig litteratur bör givetvis även kurslitteraturen genomgå en sakkunniggranskning och ge ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen. Det är olyckligt om kvalificerad kurslitteratur inte på ett naturligt sätt kan ingå i det vanliga meritvärderingssystemet. Att studenter kan komma åt åtminstone delar av kurslitteraturen i digital form (och endast till en ringa kostnad om de väljer att beställa den som print on demand) tror vi är en viktig förutsättning för att underlätta för studenters lärande.
Det är av stor betydelse att studenter har tillgång till den kurslitteratur som behövs för att klara studierna. Fördelarna för Stockholms universitet är att detta delvis bidrar till våra strategier att verka för ett öppet vetenskapssystem, en möjlig bättre genomströmning av studenter och kurslitteratur som kollegialt granskad vilket borgar för hög kvalitet. Via Stockholm University Press har Stockholms universitet även möjlighet att ge ut viktig kurslitteratur som andra förlag inte skulle se som kommersiellt gångbar.
Under drygt fem år har forskare på Stockholm University Press kunnat publicera externt granskade monografier och antologier med full öppen digital tillgänglighet. Förlaget är forskardrivet och olika redaktionsråd ansvarar för sina bokserier. För att producera uppdaterad och forskningsförankrad kurslitteratur skapade ett av redaktionsråden ”Basic Readings in Culture and Aesthetics/Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap” som redan resulterat i fyra böcker. Tanken bakom serien var även att sakkunniggranskningen verkligen bidrar till en kvalitetssäkring av kurslitteraturen samt att den öppna tillgången väsentligen underlättar både för studenter och lärare.
Det är viktigt att studenter inte ska ha problem att få tag på kurslitteratur. Även andra redaktionsråd för diskussioner om att skapa serier för kurslitteratur utifrån dessa aspekter. Stockholm University Press är inte det enda vetenskapliga förlaget som ger ut öppet tillgänglig kurslitteratur utan det sker även på flera internationella universitetsförlag. Men detta arbete behöver utvecklas.
Vår önskan är att alla lärosäten i Sverige och givetvis även utomlands börjar ge ut kurslitteratur som öppna lärresurser. Detta skulle medverka till att driva övergången till ett öppet vetenskapssystem och gagna såväl samhället och lärosätena som lärarna och studenterna. Låt oss därför börja diskussionen på våra lärosäten och i sektorn om kurslitteratur och öppen vetenskap. Med en utvecklad diskussion kan kanske även kurslitteratur som öppna lärresurser beaktas i de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap!
Wilhelm Widmark
Överbibliotekarie och
rektorsråd för öppen vetenskap
Annika Ullman
Ordförande i förlagskommittén
för Stockholm University Press
Simon Froster Delbom
Ordförande för Stockholms
universitets studentkår
